Göteborgsposten – 14 januari 1871, sida 2

——— O C— Verkningarne af bombardementet mot Paris. Eu bidrag till ett fullständigt bedömande af bombardementets verkningar ger en arukel från Times speciella korrespondent i Paris, hvilken d. 29 och 30 Dec. com ögonvittne iakttog beskjutningen mot de östra färtena Nogent och Rosny. Korrespondenten hade med en engelsk vän åkt ut genom Vincennerporten och hade, för att närmare åse beskjutningen, inlogerat sig i ett litet hus ungetär 150 steg från fästet Nogent. Från ett vindsfönster kunde engelsmännen se in i tästets inre. Under det att preussarne ötversällade fästet med bomber och granater — minst 2 i minuten — kunde ingen menniska observeras i fästet; manskapet höll sig gömdt i kasematterna. -Jag öfverraskades mycket, säger korrespondenten, att se med hvilken märkvärdig precision granaterna slogo ned. Nästan alla träffaue en eller annan del af fästet och det oaktadt kuude jag ej marka, att de förorsakade någon skada. Somliga granater exploderade icke; andra borrade sig in ijordvallarne och uppkastade, i det ue spruugo sönder, pelare af grus och damm i luften. Många föllo ned på den stenlagda inre gården och exploderade med buller och dån, som kom det lilla hus, i hvilket vi befunno oss, att skaka i sina grundvalar. Såvida jag kunde skönja voro bomberna at ofantig storlek och tyngd; destomer förvånande var deras ringa verkan. Om menniskor varit uppställda i fästets inre, hade allesammans blitvit dödade; men soldaterna höllo sig i säkerhet — för oss var det omöjligt att upptäcka några — och tästets öfrergilna utseende och dödstystnad, som endast då afbröts, när en bomb som en åskblixt slog ned i det, gjorde ett besynuerligt intryck. Jag såg förgäfves efter en bresch i vallen, en störtad mur eller demonterade kanoner — förhållanden som jag alltid ansett för följder af ett så förfärligt bombardement. Preussarne kunna gerna ligga så der i två äre, sade en ung mobilgaruist som slutit sig till vårt sällskap. Kort derefter hände, att en granat icke träffade fästet utan gick i riktning mot vårt hus. Fransmannen yttrade en förmodan, att preussarne kanske lagt märke till, att menniskor funnos härinom och att de i anledning deraf hedrade oss med en granat. Jag började blitva ängslig, emedan jag drog miz till miunes. at helt nyligen i närheten af fästet Rosny 8 personer dödades af en granat, som slagit ned i ett enstakhus. Jag begaf mig således så tort som möjligt der ifrån och slöt mig till en grupp män och pojkar hvilka på något atstånd åsågo bombardementet. Strax derpå kreverade en bomb i närheien at huset; poj