Göteborgsposten – 12 januari 1871, sida 2

o DÅ Från Utlandet, I går emottago vi ett helt berg af utländska tidningar, ur hvilka vi härnedan meddela åtskilliga utdrag, hvilka kunna bidraga till att belysa de förut ingångna telegrammer och, isynnerhet hvad Paris angår, äro af intresse. Haligt de hittills ingångna franska telegrammen, ha fransmännen på den sydöstra krigsskådeplatsen varit i stånd att fortsätta sitt framryckande till Belforts undsättande. Så-om bekant, stod för några dagar sedan en strid mellan rekognosceringstrupper vid Rioz, SSV. om Vesoul. Donna strid måtto ha utfallit till fransmännens fördel, eftersom de sedan dess ytterligare fortsatt sitt framryckande längs floden lOignon, der de i trakten af Rougemont i Måndags levererat en het strid med tyskarne, hvilken varade ända till mörkrets inbrott. Tyskarne måste slutligen draga sig tillbaka, och sran-männen bivouakerade om natten i de af dem tagna ställningarne, hvarefter do följande dagen framryckie till tyskarnes hufvudställning Villersexel (OSO. om Vesoul), hvilken plats de stormade och intogo under rop af: Ålefve republiken! (Ett senare ingånget tyskt telegram säger deremot att tyskarne stormade platsen och togo den. Hvem skall man tro?) Rörande Bourbaki har telegrafen hittills ej haft något nytt att berätta. IIan stod i Dijon, som var hans högqvarter och koncentrerade der eina trupper, 80,000 man med eit starkt artilleri, under det att hans motståndare general Werder å sin sida stod i Vesoul, der han koncentrerade sina trupper, bestående af 42 bataljoner och 6 kaxalleriregementen med talrikt artilleri, under det att landtvärnsdivisionen Schmeling förblir detacherad för belägringen af Belfort. Det säges, att Bourbaki erhållit order att från Dijon rycka upp mot Nancy och Chalons sur Marre, för attatskära tyskarnes reträttslnio. Bekräftar sig detta, så måste Werder söka att förekomma honom. I så fall skulle tyskarne nödgas uppgifva Ötra Elsas och Vogeserna. Garibaldi synes ha va en dubbel uppgift, neml. att på olika håll skydda de franska kolonnerna mot flankangrepp. För detta ändamål hade han sina trupper uppställda i en lång linie, med högra flygeln i Gray och med den venstra i Saulieu, några mil vester om Dijon. Sedan det blifvit bekant, att prins Friedrich Carls i Chatillon sur Seine och Auxerre uppställda observationstrupper börjat röra på sig, framsköt Garibaldi sin venstra flygel först till Semur och derefter till Bourgognekanalen mot Montbart, hvarest garibaldisterna argrepos af tyskarne, hvilka senare dock blefvo tillbakakastade. Man bör ej underskatta vigten af betydelsen af händelserna på denna kant, hvilka visa ett ständigt framryckande å fransmännens sida, om detsamma än går långsamt. På den norra krigeskådeplatsen koncentrera sig älvenledes de båda motständarne Manteuffel och Faidherbe i atvaktande ställningar. Dessa äro dock så nära framskjutna emot hvarandra, att en snar strid ej kan undvikas. Manteuflel står med sin lirie i byarae längs chausscen mellan Bapaume och Cambrai, under det Faidhorbe älerikon står i en koncentrerad ställning mellan de båda ungefär en mil söder om Arras belägua byarae Adinfer och Moyenville. Trakter är utäten och stor brist på lifsmedel råder derstädes, hvartör de båda motståndarne skola nödsakas alt snart gripa till en strid. Fästningen Påronue har kapitulerat, hvarvid 3000 fångar gåsvo sig. I vester stå tyskarne helt nära Havre. Un liten afdelning af dem angrep i förgår frunsmännens straxt utanför Havre framskjulny ställning vid Saint Romain, men blefvo ti lbakakastade. A gående Chanazyoch prins Friedrich Carls operationer på den mellersta krigsskadeplatsen, förelig ssa inga pålitliga underrälte ser. Enligt tyska uppgifter skulle Chanzy vika på hela livien och tyskarne förfölja, görande tuserde