Göteborgsposten – 7 januari 1871, sida 1

are prisas I allmänhet som persodel, gammalt, förej ogerna ry 2 för honom och ly s:or ödmjukt på hatten istället för att vårdslöst vifta med handen och säga ett nådigt goddag, kära ni! som åt andra måhända hyggligare, men ej fullt så kontanterade ungdomar. Oåh, min bäste, ett godt nytt år, mycken lycka... fast, det är ju sannt, hvad skall jag egentligen önska er, ni eger ju allt... jo, jag vet, en liten älskvärd maka? .. 0. s. v. o. s. v. in insinitum, allt så innerligt ärligt och uppriktigt menadt ...