än advokaterna och dagdrifvarne att störta mig derifrån. Det franska folket, hvars suverän jag är, har afgörandet derom i sin hand allena-. Då sedermera d. 11 i kejsarens närvaro talades om den protest, som ett antal fångna franska officerare låtit införa i lIndep. belge mot återupprättande af hans dynasti, berättade han, huru krigsministern kort efter plebiscitet i Maj 1870 förelagt honom en lista med namnen på 100 unga officerare, som nästan offentligt agiterat för den orläanska dynastien. Leboeuf önskade veta, huru han skulle handla dermed. Napoleon visade honom nu ett bref frän hertigen af ÄÅumale för 1859 eller 1869, i hvilken denne rådde familjen Orleans anhängare, att sända sina söner till militärskolan i St. Cyr. Ni ser deraf, fortfor Napoleon, att man åtminstone icke kan göra de officerare, som nu offentliggöra den omtalade prosten, den förebråelsen, att de blifvit antibonapartiska i följd af vår dåliga vapenlycka. Till slut försäkrar korrespondenten, att han från de bästa lällor vet, att under 10 år en sammansvärjning bestått, som sökt fylla upp armån med officerare, hvilka närt orlåanistiska sympatier. Utfallet från Paris. (Korresp. till Nat. Ztg.) Versailles d. 23 Dec. På morgonen d. 21 d:s ryckte fienden fram vid fästena St. Denis, Aubervilliers, de Est, Rosny och Charenton med tre divisioner, nästan uteslutande bestående af linieregementen, och hufvudangreppet riktades mot gardet. Liksom d. 30 Okt. då Le Bourget togs tillbaka efter en hård strid, så var äfven d. 21 denna by utsatt för en hård strid. Fransmännen kämpade till en början pas-ioneradt och segerrikt, men oaktadt de voro tre gånger så starka som gardet, nödgades de efter 3!, timmas strid draga sig tillbaka med en förlust af 5 till 600 man. Gardesartilleriet gynnades sålunda af terrängen, att det kunde utveckla hela sin styrka, och det var förnämligast detta som afgjorde dagens öde. Fienden intägade icke i skansarne utan bivuakerade utom dem, hvilket var ett bevis på att de ämnade förnya utfallet. De strider, hvilka samtidigt egde rum med den sachsiska kåren och wärtembergska divisionen, antogo icke stora dimensioner. Äfven här drefs fienden tillbaka på alla punkter. Under tiden inlöpte underrättelser, att man från Bougival och S:t Cloud hade bemärkt militära rörelser på Mont Valerien och att på grund häraf ett anfall kunde väntas af fienden. Af den 5:te kåren ligga flera regementen infanteri och artilleri i kantonement på nämnde punkter oeh dessa hållas färdiga att genast kunna rycka ut på slagfältet till förstärkning. Fiendens manöver gick blott ut på en demonstration. Den 21 på morgonen utryckte några bataljoner mobilgardister vid Bougival och St. Cloud, och voro i begrepp att angripa det 7:de och 47:de regementet, hvilka för ögonblicket derstädes besörjde förposttjensten. En af våra bataljoner intog den exponerade ställningen vid den ytterst framdragna jagarkedjan, två bataljoner stodo mellan Mont Valörien och Rueil och två andra vid Chatou, der några mindre skärmytslingar egde rum. Mobilgardisterna ryckte nemligen icke närmare in på lifvet på våra trupper, utan nöjde sig med att aflossa några salvor och drogo sig efter en half timmas förlopp tillbaka in till fastet. I går morse (d. 22 d:s) började före daggryniagen, nemligen kl. 127, en häftig ihållande kanonad från fästena Denis, Rosny och Nogent. De franska trupperrea, hvilka ännu besatte sina ställningar utanför fästena, angrepo på nytt den sachsiska kären mellan Le Beurget och Brie sw Marne, men drefvos tillbaka efter en strid, som varade ungefär 6 timmar. Der är en ganska svål uppgift, att gifva en sann skildring af de foretagnutfallen, emedan striden rasade på nästan alla punkter; slutresultatet blef emellertid att alla fienden anfall tillbakaslogos. Att döma efter den oafbrutua kanonaden, hvilken fortgick från fästena i natt och i dag på f. m., syntes fransmännen vilja göra de största ansträngningar att bryta igenom våra linier Franska officerare, hvilka tögos tillfånga d. 21 berätta, att pariserhären är tilläckligt försedd me: de nödvändigaste födoämnen till påsk, och man ka: ännu mot god betalning så de sinaste delikatesse: på restaurationerna i Paris.