Göteborgsposten – 2 januari 1871, sida 2

Det år som gått kan göra anspråk på vår tacksamhet. Det har medfört trefnad åt den enskilde och för det stora heia, vårt sädernesland, har det ej burit någon fara i sitt sköte. Det har nedlagt många frön, som först i det kommande skola spira upp, och för hvilkas välsignelse således såningsmannen sjelf ej får mottaga erkänslan. Allt i allt taget kunna vi äfven vid 1870 års slut instämma i den tacksamhetens suck, hvari våra fäders erkänsla för Försynens välgerningar så ofta gaf sig luft: Annu hvilar Herrans hand öfver Nordanlanden.