Göteborgsposten – 30 december 1870, sida 3

Article Image
icke blott att hamna sitt fadernesland, för hvilket han sanneriigen icke skall spara sin tapperhet, men han känner äfven en brinnande längtan efter att befria sina kära Ardenner. Bref från Bordeaux. (Korresp. till Berl. Tidende.) Den 19 Dec. Det har åtgått en vecka, innan den stora invandringen hit från Tours kommit i ordning och alla blifvit inlogerade. Staden var redan förut uppfylld at franska familjer från Paris och de af fienden besatta departementen; nu är den fullkomligt öfverfylld, då icke mindre än 10,000 personer ankommit hit från Tours. Hyran på bostäder är ofantligt högt uppdrifven. Sålunda vet jag att det engelska sändebudet betalar 15,000 fres i månaden för det hus han hyrt. Alla de tidningar, hvilka förut utkommo i Tours, skola nu utgifvas här; men tills dato har blott Moniteuren låtit höra af sig med ett par nummer, hvilka nästan uteslutande voro uppfyllda med officiela dekreter. Krigsoch inrikesministerierna ha inlogerat sig i pretekturen. Hr Cremienx har hyrt sig ett hus, hvaruti han inrymt justitieministeriet. Den påfliga nuntien bebor erkebiskopens palats; lord Lyons Hötel de la Paix; furst Metternich österrikiska konsulatet; chevalier Nigra samt spanska och ryska ckargäs dbassaires privata hus. Den gamle marskalk Baraguay dHilliers anlände hit i går; men då han icke kunde finna något logis, reste han, sjuk som han är, vidare till Arcachon. Man behöfver knappt nämna, att det herrskar högst ovanligt lif i Bordeaux. Trupper ses öfverallt och aftåga i afdelningar på 2000 till 3000 man dagligen både till sjös och till lands mot olika bestämmelseorter. Sannolikt skola de förstärka Bourbakis här och armeerna i Cherbourg och Havre, hvilka nu måtte ha erhållit en mycket respektabel storlek. Bland de aftägande armåerna finnas icke få af de mobiliserade nationalgardena söderifrån, hvilka marschera bort som de andra reguliera och mobilgardisterna, om icke just i öfverdrifvet godt humör, så likväl utan knot eller försagdhet. Den intressantaste anblicken är onekligen det nya franska artilleriet, som till en stor del består af 12-pundingar. Sakkunniga anse det utmärkt godt, men det går långsamt med kanonleveranserna, hvuka enl. regeringens dekret skola föras i väg från alla Frankrikes departementer. Det är sannolikt att alla batterierna redan varit på platsen, om dekretet hade utskrifvit pengarne i stället för leveransen in natura. Krigsministeriet meddelar icke mera auktorisation på upprättandet af frikårer till fots, men väl till häst. Man antager att sådana detachementer skola göra mycken nytta med att operera på fiendens kommunikationslinier. Direktören för inrikesministeriet, Laurier, har nu vändt tillbaka från London, der ban under en månads tid varit i en mission. Jag hör att det ännu finnes omkr. 100 mill. i behåll at det fransk-engelska lånet, och att resten, 150 mill., nästan uteslutande blifvit användt att betala räkningar på vapen och ammunition. Den härvarande pressen angriper häftigt den holländska regeringen, emedan en nederländsk gendarmkapten i Wenloo utlevererat 4 undflydda franska soldater till preussarne. La Gironde förklarar, att en dylik åtgard icke varit känd i Europa sedan polska flyktingar i Posen utleverades till Ryssland. Man påstår vidare, att de 4 soldaterna blifvit skjutna, men detta är utan tvifvel öfverdrift. General Renault har kommit hit för att öfvertaga kommandot öfver instruktionslägret vid Medoc, som skall inrymma 60,000 man; ett liknande läger vid Toulouse kommenderas af hr Lissaguaray, som bl. a. är bekant genom sin celebra duell med Paul de Cassagnac. Han är endast 25 år gammal och har under kejsardömet setat 2 år i arrest. Emil Girardin lefver upp igen. Han har sändt ett bref till Libert6F hvari han föreslår helt simpelt att låta 1348 års författning, som störtades vid statskuppen af d. 2 Dec, ånyo träda i kraft. Men ingen lyssuar till hans ord, och f. n. är man på det hela taget nöjd med Gambettas diktatur. De två gamle republikanarne Glais Bizoin och Cremieux knorra något öfver sin yngre kollegas sjelirädighet och ogenerade sätt; men de våga dock icke opponera sig. På det högsta våga de hålla tal vi on eller annan revy, hvari de stundom ursäkta de något hänsynslösa afsked man gifvit besalhafvare, isynnerhet Keratrys, som väckt mycket oud blod i Bre

30 december 1870, sida 3

Thumbnail