Göteborgsposten – 23 december 1870, sida 2

sett på ett rent pappersark. Valentines var dystert; men denna dysterhet var helt naturlig. — Jag skall genast föra er till min styfdotters rum, sade han till läkaren. — Jag tror det vara bäst att jag ensam undersöker den unga damen, svarade läkaren kallt; det vill säga endast i närvaro af hennes sköterska. — Som ni behagar, svarade mr Sheldon. Han gick till sitt arbetsrum. Georgy satt der och bredvid henne Diana. En dyster tystnad rådde. Mr Sheldon kastade sig med en otålig åtbörd i en stol. Dessa båda qvinnor i hans arbetsrum voro odrägliga för honom. Just nu hade han stort behof af ensamhet. — Låt dem göra matsalen i ordning, sade han till sin hustru. Vi måste ha något rum att dinera i, och jag kan ej ha er här, Georgy; jag måste skrifva bref. Mrs Sheldon och Diana voro ej sena att efterkomma vinken,