Göteborgsposten – 23 december 1870, sida 1

Diana dolde sitt ansigte mot den sjukas skuldra. Hennes tårar ville qväfva henne. Men hon lyckades dölja alla spår af den sorg och harm hon erfor och vårdade den stackars sjuka så ömt hon kunde under resan. Charlotte låg på en soffa i sitt sjukrum med mrs Woolper bredvid sig då d:r Jedd anlände. Klockan var då en qvart till sex. Läkaren kom med Valentine och begärde ej att få träffa mr Sheldon, innan han gick till patientens rum. Han bad tjensteflickan som öppnade för honom att visa honom rakt till miss Hallidays rum. — Sköterskan är der, förmodar jag? sade han till flickan. — Ja, sir, om ni med sköterskan menar mrs Woolper. — Ja. Mr Sheldon hörde rösten i förstugan och kom ut ur sitt arbetsrum då doktorn tog första steget på trappan. — Hvem är det? Hvad betyder detta? frågade han Valentine Hawkehurst. — Jag sade er att jag ej var belåten med d:r Doddleson, svarade den unge mannen kallt. Denne herre har kommit hit på min begäran. — Var af den godheten och säg mig med hvad rättighet ni hitför en doktor, som ni valt, till att sköta min styfdotter, utan alt förut ha rådgjort med mig? — Med den rättighet min kärlek till henne ger mig. Jag är ej nöjd med den medicinska behandling er styfdotter erhållit i detta hus, mr Sheldon. Kom ihåg att miss Halliday är någonting mer än er styfdotter: hon är