Göteborgsposten – 22 december 1870, sida 1

Göteborg d. 22 December 1870. Utrikes-posten. Enligt till harv. pestkontor igår ingånget telegram är någon ulrikes post ej att idag hitsorvanta med bantaget från Malmö. Isförballandena. Äfven under gårdagen var kölden vid fortfarande NO. viud lika ihållande, som under de senas.e dagarne. Harigenom har nu stark is ätven biluat sig utåt eltven, att de på Klippan trafikeranue angsluparne igår måste inskränka sina turer ull Blasan, div passagen ännu ar isfri. Kauouangbåten ÅGunhild, som igår uppkom vit rån Känsö, medtörde underrättelsen om att nåägon is ännu icke funnes i skargärden utan hade man först pätraffat sådan vid Nya Vaitvet. Gunhildvar under gardagen behjelplig med att å härv. revier bogsera pramar och mindre fartyg, hvilka bade mycket svärt att taga sig fram mellan de kringliytanue isstyckena. Den solförmörkelse, som idag vid middagstiden blir synlig i Sverige, iutraffar eter det solen i natt ingått i Stenbocke.s tecken och nått sin största sydliga deklination samt på solhvarfvews kortaste dag, som endast ar 6 timm. och 56 min. Vid nymane intraflar denna betyd.iga solförmörkelse, som bl.r synlig i hela Europa, med undantag at den nordigaste delen at det europeiska Rysslaud och den nordngaste delen af den tandiuaviska naltön; den ar vidare synlig i Arabien, Mindre Asieo, Nordalrika och en mind.e del af Nordamerikas östkust samt är total nom den sydligaste delen af Portugal och Spallen, i nen noraligaste delen at Atrika, på Sicilien, på sydspewen af Italien, i Grekland och i Turkiet. Här blir den, efter Red. benaget gjordt meddelande från härv. observatorium, törst synlig kl. 12,15 e. m. vid solens vestra biäud, 100? från solens vertex; största törmorkelsen uträffar kl. 1,27 e m. och sträcker sig till nagot mer an 23:delar af solskiuvan. Den slutar kl. 2,36 e. m. vid solens östra bradd, 88? trån solens vertex. De offentliga föreläsningarne. Den öreläsning om jernet, som hr Alex. Keiller J:r igår holl på mindre borssalen, var icke så alrikt besökt som den tortjent. På ett enkelt och naturligt sätt redogjorde förelasaren för de viguga törrattningar ivom mnenl. iskans husnallning, som at jernet fullgoras, omtalade dess torekomst i naturen och gat en kort historisk ötverblick af de metoder, medelst bvaka metallen förut plägat utd:agas ur malmen. Förelasaren, som ätven sor ötrigt gjorde sig en erkannansvärd möda att genom torevisandet at protver å jern såväl i nativt som törudladt tillstånd åskådliggöra sit föredrag, gaf en genom planscher illustrerad tramstallung af tackjernels utsmältning ur masugnen. Af särskilt intresse var den redogörelse för de olika sätt — Tysk och Wailon-smide, puddlingsoch Bessemermetod — hvarigenom tackJernets förvandling till mera förädlade tormer åvågabringas. Slutligen omnämndes buruledes vårt land, som af naturen tyckes vara anvisadt till att intaga en af de främste platserna bland de jeroproducerande länderna, endast är det åttonde i ordningen. Sveriges tackjernstillverkning uppgår nemligen till något ofver 6 mill. centner under det att Englands produktion af tackjern öfverstiger 100 mil. Man måste vara föreläsaren tacksam tör det — som vi gerna vilja boppas — snart efterföljda exempel, han gitvit, att praktiska män deltaga i det vackra värtvet att genom föredrag sprida kunskap bland allmänheten — ett värt som hittills väl mycket varit de lärde isamme förbehållet.