— Det blir ett långt dröjsmål, sade Valentine. — Kan ej ske förr. Jag borde resa ner till Hertfordshire denna afton — ett högst intressant fall — tre operationer i tre på hvarandra följande veckor — Swain operatör. Klockan fem skall jag vara på jernvägsstationen. Till dess farväl, gentleman. Mr Burkham och Valentine gingo sakta fram och tillbaka på Burlington-row, innan den sistnämnde återvände till sitt åkdon. — Jag tackar er hjertligt för er handräckning, sade Valentine till läkaren, och jag tror att vi med Guds hjelp skola kunna rädda den kära flickans lif. Det var Försynens hand som ledde miz till er denna morgon. Jag kan ej tro annat än att denna hand skall ledsaga mig till ändan. Derefter skildes de åt. Klockan var nu tre, Valentine hade således nära t å timmar för sitt samtal med mrs Woolper. Under det Valentine Hawkehurst träffade sina öfverenskommelser med d:r Jedd och derefter begaf sig i väg till Bayswater för att uppsöka mrs Woolper, satt George Sheldon på sin brors kontor skrifvande ett bref till vexelmäklaren. Brefskrifvandet var blott en förevänning för att få vara ensam i broderns rum, och att vara ensam i Philip Sheldons rum vur det första som George Sheldon ansåg erforderligt för att kunna lyckas i den sak han tagit om hand. Ianan han gick in i det innersta af kontorsrummen, samtalade han en stund med mr Sheldons kontorist. Denne