Göteborgsposten – 16 december 1870, sida 2

Tyakarnes krigförings:ätt. En korrespondent till La France akrisver följande: Söndagen d. 13 Nor. på aftonen kommo 47 ulaner till Nemours och inlogerade sig utan krus i hötel S:t Pierre. Om natten angrepos de af 150 mobilgardister och togos, etter ett kort motstånd, som kostade 3 af dem lifvet, till fånga samt fördes till Montargis. Dagen dorpå omringade 5000 preusnare Nemours. Tisdags morgon inträngde ett antal af 1200 man, infanteri och karalleri, tillika med kanoner i staden. Hvarje motstånd var omöjligt. Med sabeln i hand drogo de genom staden, befallande alla att begifva sig till sina hem. De kommenderande officerarne tågade till mairiet och togo med sig de embetsmän, som de der påträffade. Derefter gafs tillstånd till 2 timmars plundring och nedbrännandet af det qvarter, som varit skådeplatsen för föregående dags tilldragelse. De ville afven nedbränna alla försvarskomitens medlemmars hus, emedan de anklagade dessa för att ha förorsakat ulanafdelningens öfverrumplande. Myndigheterna utverkade dock med sina böner, att endast det qvarter, der hetellet låg, stacks i brand. De omringade då detta och satte eld derpå med petroleum och brandbomber. Hotellet, en större, närbelägen byggnad och 15 mindre villor, de vackraste i Nemours, blefvo lågornas rof. Plundrarne dreivo sin barbariska lek så långt, att de tvingade försvarskomitens ledamöter till att stå framför de soldater, hvilka bildade kedja omkring brandstället, för att bevittna denna meueltiden värdiga hämnd, under det att alla andra förbjödos att närma sig. Under branden spelade preussarnes musikkår och reqvirerades mat och dryck En olycklig familj, godheten och rättskaffenheten sjelf, bestående af en sjuklig fader, moder och två unga döttrar, måste åse sitt hus stickas i brand. Modren kastade sig på knä tör en officer bedjande om nåd: hon bortsläpades af två soldater, hvilka förde henne till befälhafvaren af hvilken hon på sin ödmjuka bön fick följande svar: Jag har mina order och jag utför dem. Stadens vackraste hus blef utplundradt. Allt slogs i stycken, och en vän till