Göteborgsposten – 14 december 1870, sida 5

ett mindre vanligt studium, skildrar äfven talangfullt det genom folkets okunnighet så sällsamma sektväsendet i Ryssland. Dixon tror emellertid på det fria Rysslands framtid, beredd genom kejsarens införda reformer, af hvilka han väntar sig utvecklingen af ett fredligt Ryssland. Kanske har han rätt; kanske det blott är en vacker, men tom dröm. Kejsaren är blott en menniska, med inskränkt tidrymd för sin verksamhet — när han är död, fortlefver systemet, hvilket för öfrigt äfven nu tvingar honom fram på det ryska systemets bana. Det är förhållandena, som gjort Ryssland fredligt för någon tid; det är i och för sig lika eröfringslystet som någonsin. Vi kunna emellertid med godt samvete hos våra läsare förorda detta verk. Af den gamle förf. till ÅThord Bonde? har ett nytt belletristiskt arbete sett dagen, neml. Tre Löjtnanter på en Jagtresa, novell af G. W. Gumelius, hvars penna är lika frisk som någonsin, med ungdomlig värme tecknande kärlekens i så många tonarter besjungna dikt. Novellen synes snarast skrifven efter mönstret af dessa engelska romaner, hv med förkärlek teckna aristokratiens lif på dess slott, der jagter, kärleksintriger och salongskonversationen äro hufvudelementerna. Förf. för oss sålunda till ett högadligt säteri, der händelserna utveckla sig på ett enkelt sätt, men ändock fängslande, spetsande ut sig i ett försök att skildra brytningen mellan bördens aristokrati. och den personliga förtjenstens. Denna skildring blir likväl icke hufvudsak, hvaremot det är syubart, att förf. med förkärlek tecknar sjeltva uvardagslifvet i denna krets. Och månget fint drag har härunder kommit fram, fastän teckningen leder stundom så in bland detaljer, att man fruktar att det konstsköna skall tappa bort sig i mjölkspegeln, men förf. räddar sig dock för hvarje gång på ett fintligt sätt och återkommer till berättelsens tråd. Kort sagdt, novellen låter sig läsa med nöje. llimlens Under. Causerier i populär astronomi af Camille Flammarion. Stockholm, Oscar L. Lamm. Den berömde förf. till ÅBebodda Verldar, Gud i Naturen m. m. har i dessa causeries lemnat en bok, hvilken kan med godt samvete sättas i ungdomens hand och ätven kan läsas af den mognade med stort nöje. Fört:s stil är praktfull och tängslande och han vet att afvinna sitt stora ämne de högsta id6er, hvilka han är mäktig att sedan ingifva sina läsare i den populäraste form. Kemiens Grudsatser, tramställda i lefnadsteckningar af dess heroer. Fri bearbetning efter Hoefers la Chimie enseignuåe par la biographie de ses fondateurs, med ändringar och tillägg af Henrik Santesson. Stockholm, Albert Bonnier. Åfven denna bok är ett af dessa verk, hvilka en samvetsgrann far företrädesvis bör sätta i händerna på ungdomskretsen omkring sig. I en mestadels berättande stil meddelas här den stora kemiska vetenskapens vigtigaste lösta problemer, och det sker på ett så lättfattligt sätt, att ett barn kan följa teckningen. På det ungdomliga sinnet inverkar alltid den historiska skildringen. Denna brukar i ungdomsböcker vanligast vända sig kring krigarnes bedrifter; här athandla de bedrifter, utförda af vetenskapens heroer ocb, i sanning, den uppoffrande hängifvenhet, den ihållighet och det mod, de måste visa, uppväga till fullo det oftast febrila mod, som skapar slagfältets hjeltar. Såsom en för alla intressant och lärorik bok rekommendera vi hos publiken högligen dessa Kemiens Grundsanningar. På Em. Girons förlag i Stockholm har utkommit Det eviga lifvet, sju föredrag af Er2 Fsftn; af IT Til lahnanst