Från Utlandet. Vi befinna oss, då detta nedskritves, i fullständig brist på telegrafiska underrättelser från krigsteatern. ÅInga bref äro goda brel, lyder ordspråket; och med vetskap om, att man från tysk sida endast telegraferar om segrar, skulle man vara frestad att tro, alldenstund telegrafen är tyst, att, i fall något händt, de tyska vapnen mötts at svårigheter. En ledsam omständighet betecknar dock denna tystnad: neml. att den franska delegerade regeringen, som begitvit sig till Bordeaux, cj längre står i telegrafisk förbindelse med England. Det enda vi känna är, att, enligt ett tyskt telegram, den franska armeen norr o:n Loire återigen i Lördags angripit tyskarne. som säga sig hafva tillbakaslagit den förra. Vidare intet. Och från Paris ertara vi endast af ett telegram till Köln. Zeit., att fransmännen eamlades till betydande styrka åter på hufvndstadens sydöstra front d. 4 d:s, i förmodad afsigt att ånyo göra ett utfall. Man vill derjemte veta, att fransmännen fortfarande hålla Champignyå besatt, hvarest de uppföra starka batterier. Bref af d. 4 d:s från Paris bekräfta den utanför Paris opererande armeens beslutsamma anda. De unga trupperna, skrifves det, visa en undransvärd fasthet. En adress från Jules Ferry af d. 3 d:s uppmanar parisarne att emottaga rekonvalescenta och sårade soldater, hvilka ej behöfva oafbruten vård, emedan de organiserade sjukhusen och ambulanserna endast skola afse de svårt sårade. General Trochu har tillsvidare inställt vaktposttjensten för armåen, fästena och alla af fienden icke besatta framskjutna platser, för att bevara operationernas hemlig beter. Efter striderna d. 30 Nov. och 2 Dec. har ett stort antal tilllångatagna preussare auländt till Paris. Pruessarna uppföra fruktansvärda försvarsverk i Malmaison, V. om Paris. Man uppskattar antalet at de tyska trupper, som deltogo i striden vid Villiers till 120,000 man. En adjutant hos general Trochu blef dödad i denna strid. Af ett kompani, bestående af 145 man, återvände endast fem man. Från Versailies skress d. 6 d:s: Fjerde kårens och gardets manskap står sedan i gär morse färdigt till strid gentemot fästet S:t Denis: desslikes femte kåren, hvilken står bakom sina utmärkt väl förskansade ställningar vid Bougival, S:t Cloud och Malmaison. Sedan i går morse iakttaga våra förposter en hållande stark rörelse på jernvägarne vid Paris, tåg med en massa militär gå i nordlig riktning; det synes häraf ligga i Trochus plan att på en annan punkt genombryta våra linier, antagligen fästet S:t Denis. Från Loire förljudes, att den franska armåen, under Chanzy, hvilken synes med framgång hållit stånd vid Beaugency, plötsligt dragit fig tillbaka till Blois och Tours. Den har sannolikt föranledts dertill af önskan, att kunna upptaga de bretagniska trupperna från Coulie, under det att tyskarne å sin sida uppbjuda sina krafter, för att kunna hinna att skjuta in sig emellan dessa båda franska armeatdelningar. Det skall bli at stort intresse att erfara, huru det kommer att gå härmed. De tyska tidningarne börja mer och mer uttala sig för nödvändigheten af att bombardera Paris. De stora törluster, som de tyska beägringstrupperna lidit, isynnerhet genom utfallet d. 2 d:s, synas hafva framkallat en allmän otålighet i Tyskland. I en berättelse från Versailles af d. 5:te d:s till ett sachsiskt blad heter det: Den spänning och upphetsning, hvari vi lefvat under de sista 3 dagarne, är obeskriflig; om sömn är det naturigtvis ej tal, hela armöen är allarmerad och måste städse hålla sig beredd till strid. I ett telegram af d. 8 d:s från Berlin till eue freie Presse heter det tillochmed: Bombardementet af Paris har börjat. Det sköts ur 200 belägringskanoner, hvaribland 2 Kruppska jättekanoner. Hvarje kanon är försedd med 500 skott. Detta telegram återgilver väl dock snarare ett rykte i den preussiska hufvudstaden, än en redan inträdd verklighet. Med stor spänning emotser man öfverallt eonval Mantenffala Annratinnar mat Harra