den slutsatsen, att fransmännen alltjemt retirera. Om stridens utgång föreligga alldeles motsägande berättelser. General Chauzy rapporterar, att han dref fienden tillbaka med betydande förlust; från högqvarteret i Versailles skrifves deremot, att fransmännen, hvilkas styrka uppgifves till 15 å 17,000 man, fördrefvos från sina ställningar med förlust af flera hundra fångar och något artilleri. Men ätven dagen efter stod en strid, i hvilken fransmännen hade sin högra flygel vid Beaugency, under det att den venstra innehade ungefär samma ställning som förut vid skogen Marche Noir. Det vill häraf synas, att fransmännen dagen förut varit lyckliga på sin venstra flygel, men måst draga sig tillbaka på den högra till Beaugency. Striden den s:de var allvarsammare, än dagen förut. Storhertigen af Mecklenburg angrep neml. med alla sina tillgängliga kårer fransmännen, som nu innehade linien Beaugency-Laurent des Blois; kampen varade hela dagen. Enl. general Chauzyis rapport bivuakerade hans trupper om aftonen i samma ställningar, som de innehade på morgonen. Fransmännen synas dock hafva senare uttrymt dem, ty sjeltva Beaugency besattes dagen derefter, d. 9:de. Tyskarne bemåktigade sig här 1000 fångar och 6 kanoner. Äfven på den ötriga linien måste fransmännen denna dag vika. De tyska trupperna synas således hafva fördrifvit Loirearmöen från de befästade ställningarne vid Orlöans och tränga långsamt, men säkert framåt längs Loire, der de snart skola ha nått Blois och med Tours till hufvudstad. Fransmännen komma väl allt fortfarande att göra motstånd i afvaktan på förstärkning från den så kallade Vestarmån, hvilken skyndar från Bretagne till undsättning. Chauzy skall troligen äfven lemna Loirestäilningarne, för att göra en svängning mot norr. Han har blifvit utsedd till befalhafvare öfver den andra armen, omfattande alla de franska trupperna norr om Loire, under det att Bourbaki nu uppflyttats från kärbetälhafvare till betalhafvareföfrer första armåen, eller den, som skall operera söder om Loire, under det att regeringen sjelf skyndat att förflytta sitt säte från Tours till Bordeaux. I motiveringen för denna senare åtgärd säger Gambetta, att den föranledts deraf, att hufvudstadens närhet icke bör förhindra operationerna och att båda armåernas fria strategiska rörelser ej må förlamas af politiska skäl. Medan dessa trupprörelser pågå norr om Loice, ega äfven vigtiga sådana rum söder om floden. Här äro fransmännen på snabbt återtåg, förföljda af tyskarne, som bota de förras stora vapenplats Bourges. Huruvida fransmännen skola göra ett försök att bålla stånd i Bourges, eller om de skola kasta sig längre söderut, mot Lyon, är icke kändt. Det enda man vet är, att tyskarne, efter att ha levererat en liten fäktning vid Salbris, söder om Orlans, äfven besatt den änvu längre söderut belägna platsen Vierzon, som utgör en vigtig sammanknytningspunkt för flera jernväzar. En annan tysk kår framrycker öfver Gien mot Bourges, som sålunda hotas från tvenne håll. Söderifrån skynda förstärkningar till fransmännen. Tyvärr, skola väl dock tyskarne åter vara öfverlägsna, ehuru det synes vara mer än djerft af dem att sprida sig på så skilda håll och på så långa afstånd ifrån hvarandra. Det skall bli af ofantligt stort intresee att iakttaga de strategiska rörelser, som nu komma att följa under oförvägna befälhafvare, som Chauazz och Bourdaki, af hvilka den senare utan tvifvel skall göra allt för att häfda sitt krigarrykte och binda segren vid sina fanor. Frankrikes ställning är dock, vi upprepa det, i hög grad kritisk. Ett telegram från Versailles af d. 7:de omtalar ett der gängse rykte om, att man uppfångat en skrifvelse från Tours till Trochu, hvari meddelas, att Loirearmen lidit nederlag och att Orlöans besatts af tyskarne. Denna skrifvelse skulle likväl icke innehålla någonting, som uppmanade till att uppgifva hoppet, men föreslog, att en officer skulle afsändas från Paris, för att öfvertyga sig om sakernas ställning. Vädret är nu mycket kallt i Frankrike. Is betäcker alla vattendrag och marken är höljd af snö. De tyska trupperna ha äfven i striderna norr om Örleans lidit stora förluster. Sålunda har endast den baierska armekåren, enl. en rapport från general v. der Tann, förlorat 133 officerare och 3000 man. Storhertigen at Mecklenburg har angifvit sin förlust till 3200 man. Någon uppgift från prins Friedrich Carl om hans förluster föreligger icke. Kring Paris är det ännu tyst. Men fransmänuen innehafva lämpliga ställningar, för att kunna i hvilket ögonblick som helst kasta sig ut. Ännu ett nytt utfall väntas. Förhoppningarne om en konferens börja mattas mer och mer, isynnerhet i England, der man ej utan oro ser hän till Amerika, hvarest ett nytt trassel med Förenta Staterna hotar, nemligen med afseende på fiskerirättigheterna i de canadensiska farvattnen. Åtskilliga intressanta korrespondenser från krigsteatern föreligga, hvilka vi skola i mori gen meddela. Telegrammer. TOURS d 9 Dec. I en cirkulär-skrifvelse : tillkännagifver Gambetta att sätet för härr. regeringsdelegation i morgon kommer att förflyttas A RE sa ae .i