Göteborgsposten – 6 december 1870, sida 2

på öppna fältet utvecklat sina massor, kommande från Janville. hvarvid de sammanträffat med fransmännens 16:de kår vid Bazoche-les Hautes (straxt SV. om Janville). En het strid tyckes ha uppstått, hvarvid denna franska kår kastades ullbaka i SV. öfver Loigny och sålunda skiljdes ifrån den 15:de kären, som stod vid Poupry straxt vester om Arte (nay. Äfven här vid Poupry stod en het strid, i och platsen måste tagas med storm, hvarefter i denna armekår måste vika tillbaka mot Arteinay, hvaritrån återtåget vidare fortsattes. Af den tyska uppgilten om det betydande antal i fångar, som gjorts, vill det synas som att det tyska kavalleriet här återigen varit vida öfverlägset. i Genom denna motgång hejdades de öf: riga franska armekårerna, bildande högra flygelfn, i sitt framryckande mot Pit iviers, som man trodde, att prins Friedr:ch Carl lemnat, för att draga sig upp mot Etampes. De angrepos d. 3:dje at tyskarne vid Chilleurs-aux Bois och vid Chevilly (söder om Artenay), från hvilka platser de ock tyckas sha vikit utan någon egentlig strid och kastat sig in i don med förhuggningar försedda Orlöansskogen. i Storhertigen af Mecklenburg och prins Friedrich Carl samlade härunder sina trupper och angrepo gemensamt fransmännen, hvilka. ; vu angrepos i dessa sina skogspositioner, men j måste lör de snabbt framryckande tyskarne vika ytterligare tillbaka, hvarigenom en tysk kår (Manstein) lyckades bemäktiga sig den straxt i NV. om Orlans belägna förstaden S:t Jean och, hvad värre är, äfven den vigvga bangården, hvarigenom fransmännens återtåg söder om Loire är på ett betänkligt sätt botadt. Sjeltva staden Orlåans var ännu i år icke tagen; men den triumferande tyska segerbulletinen väntade, att det skulle ske såsom i går eller i dag. Fransmännen skola dock antagligen här göra ett förtvifladt motstånd, för att söka hindra fienden trån att gå öfver floden, isynnerhet som söder om Orleans lära ha samlas ofantliga förråder af proviant och mera, hvilka naturligtvis skulle vara mer hn kärkomna för tyskarne, hvilkas belägringsurme kring Paris skall vara allt annat än väl törsedd. Tyvärr synas fransmännen här återigen haft sina krafter splittrade, under det tyskarne skyndsamt hopat ötverlägsna stridskrafter och återigen tillfogat fransmännen ett af dessa våldsamma slag, etter hvilka de skola behöfva någon tid på sig, för att kunna återhemta kratter till att ånyo våga en sammanstötning. Men tiden är just nu för fransmännen allt, ty den vig iga frågan förestår: skall Pris kunna hålla sig i änvu ett par veckor, eller den tid som kanske skall åtgå, innan Loirearmen kan tänka på en ny offensiv rörelse, såtramt det lyckas tyskarne att åter så fast fot i Orleans. Äntagligt är väl äfven, att Loirearmåens nya nederlag skall komma att väcka en känsla ut nedstämning, desto djupara som man synbarligen der åter hävgitvit sig åt törboppningar om, att Loirearmåen skulle kunna undsätta Paris. Då detta hopp nu blir för en tid sviket, skola de motgångar, som sjelfva hpariseraruerna lidit, väl äfven komma att kännas desto smärtsammare, och om det bekrättar sig, hvad de tyska korresp. i Versailles säga, att i Paris verkligen ew starkt fredsparti finnes, så är det naturligt, att detta nu skall vinna ökad styrka, isyunerhet som litsmedelsförråderna måste vara temligen begrän sade, eburu de från fransk sida uppgifvas vara tillräckliga för äfven denna månad. Så kunna genom krigets skiftnivgar händelserna vexla på blott en dag. Men har lyckan nu åter i detta krig vändt sig ifrån fransmännen, så är det ju möjligt, att hon äter kan en annan dag le emot dem. Den energi och kraft, som besjala de ledande u ännen i Frankrike, skall kanske, huru mörkt det än ser ut, kunna tvinga ödet att böja sig lör den styrka, som ligger i menniskoviljan, då hon koncentrerar sig på en uteslutande punkt, och isynnerhet då denna gåller fosterlandets räddning, Att utsigterva emellertid äro mörka, det är visst, och snart anländande telegrammer skola kanske bringa oss nya, nedslående underrättelser. E storhertigen af Mecklenburg d. 2 d:s I I Från Brissel skrifves d. 29 Nov.: Idag har det första numret utkommit af Clement