Compidgne och S:t Quentin på en höjd af 2300 metres. Ölver 5000 skott affyrades på ballongen, hvilka passagerarne besvarade på det sätt att de släppte ner ett stort antal exemplar at ÅJournal Officiel de la Republique-. Vädret var utmarkt och luftseglarne hade utsigt ötver ett otantligt landområde. Hunna ötver Compiegne hade de ännu Paris inom synhåll, och mellan Douai och Valenciennes fingo de Brussel i sigte. Luften var så varm som på en vacker Augustidag. Ballongen töljde i rak linie ötver norra jeruvågen så langt som till Quevrain, der en luftström dref den i östlig riktning Man beslöt då att sänka sig. Nästan hela vägen från Compiegue bibehöll ballongen en höjd af 3500 metres, och dess hastiga sjunkande åstadkom hos passagerarne en egendomlig susning i öronen och nasblod förorsakau at uen hastiga luftvexlingen. Landningen var förenad med stor risk: Egalit släpade i :jugo minuter ankaret som ej ville taga fäste. Gondolen törnade åtskilliga gånger häftigt emot träden och kom en gång i haftig kollision med den något sluttande marken. Ehuru de resande ej ett ögonblick förlorade sin kallblodighet, trodde de en gång att det var förbi med dem; deras ställning var kritisk, och om ej inuevånarne mycket hastigt skynuat till deras bistand, skulle de ha lupit större fara. Slutligen kunde de hoppa ur. Klockan var då half tre, resan hade blitvit gjord på tre och en half timme. Kapten de kouvielle och löjtnant Pruville erhöllo allvarsamma skador, som tvingade uem att qvarstanna i Louvain. havalleriosicern erhöll en kontusion i hufvudet och flera svåra kontusioner a ben och armar. Kopmannen tran Dieppe kunde vid framkomsten till Mouscron ej gå tillfolje af en kontusion å benet. Hvad nyheterna trån Paris beträffar, kunna de innetattas i det enda ordet förtraffliga-: litsmedel för åtminstone två och en half månader, vin och konjak för ett år. Det finnes närmare 600,000 beväpnade män i Paris. De franska amiraler som aro i Paris ha medelst sjösignaler kunnat meddela sig med Loirearmåen. Traktaten mellan Baiern och Preussen. De vigtigaste bestämmelserna i detta fördrag äro foljande: Största delen af Baierns civila lagstiftning förblir sjeltständig. Hvad representanterna i utlandet angå, stipuleras det, att baierska gesanuter, der de äro accrediterade, skola kunna representera förbundsesandten då denne vore förhindrad. Vid fastställandet af förbundets utgifter till ciplomatien skall af denna anleuning gitvas Baiern en lämplig godtgörelse. om hvars belopp närmare öfverenskommelser komma att beslutas. Den baierska regeringens representant skall presidera i törbundsrådet vid något tilltalle, då Preussens vore förhindradt dertill. De särskilda förbundsstaterna behålla sin rättighet att emottaga utländska konsuler hvar för sig och att meddela dem exeqvatur för dess territorium. Enskildtheter vid det baierska krigsvåsendet, om hvilket protokollen icke innehålla uttryckliga bestämningar, såsom regementenas beteckningar, uniformer, personal och milltara undervisningsanstalter, 0. s. v., förbli oförändrade. Hvad organisation, bildning och aflöning angå, skall Baiern införa full ötverensstämmelse med de för forbundshären uppsatta normer. Anordningen om mobiliseringen af den baierska koutingenten eller en del af densamma sker efter forbundsfaltherrens förordnande af kungen af Balern. For standiga ömsesidiga meddelanden angående militara forbinuelser, som genom denna ötverenskommelse åvägabragts, skola militärattacheerna i Berlin och i Munchen genom de resp. krigsministerierna mottaga alla behöriga meddelanden ang. de anordningar som skola vidtagas. Baiern uppratthaller i fullt militariskt stånd tästningarne Ingolstadt och Germersheim, fastningsverken vid Neu Ulm samt vidare de sastningsanlaggningar, hvilka tramdeles komma att utföras på balersk grund och på gemensam bekostnad. Fästningen Lanuau slopas omedelbart efter nuvarande krig. Bestamningarne i slutprotokollet skola ha samma bindande kraft som sjeltva torbundstraktaten och ratificeras på samma gang som denna. Slutprotokollet är, liksom traktaten, dateradt Versailles d. 23 Nov. och undertecknadt: v. Bismarck, Bray-Steinburg, frih. v. Prankh och v. Lutz.