Göteborgsposten – 29 november 1870, sida 2

Det var mrs Woolper mr Sheldon använde till anskaffande af bostad åt familjen, sedan det biifvit afgjordt att en vistelse vid kusten skulle vara det bästa botemedlet för miss Halliday. — Jag har alltför mycket att göra för att hinna sjelf resa till Hastings denna vecka, sade han; men efter nästa Måndag är jag beredd sett tillbringa omkring fjorton dagar der. Jag önskar derföre, att ni reser dit i morgon, Nancy, och söker ut ett bra ställe åt oss. Det flnns en liten by kallad Haro!ds-hill ett kort stycke från St. Leonards — en tråkig undangömd plats, men med ett pittoreskt läge — just en sådan plats som qvinnor tycka om. Der vill jag heldre stanna än i Hastings. Tag derföre ett åkdon då ni hunnit fram till närmaste jernvägsstation och kör rakt till Harolds hill samt sök upp det bästa logis som finns att hyra. — Ni tror då att ombyte af luft skall göra miss Haltiday godt? frågade mrs Woolper oroligt, sedan hon lofvat att göra allt hvad hennes husbonde begärde af henne. — Om jag tror att det skall göra henne godt? Naturligtvis tror jeg det. Saltsjöluft och saltsjöball skola stärka henne. Det är ingen fara med henne. — Nej, mr Philip, det har jag också trott. Det är ingen fara med henne, och dock lider hon och våndas så att det skär en riktigt i hjertat att se henne. Philip Sheldons ansigte mörknade, och han kastade sig tillbaka i sin ländstol med en rörelse af otålighet. Om han så velat, kunde han förhindra detta moln att up stiga i sitt ansigte; men han ansåg ej mrs Woolper vara en