landsvägen till Gonesse. Officerarne sutto i sina sadlar, afvaktande fienden. Tidigt på eftermiddagen tågade en trupp af 50:de franska kavalleriregementet vt från Romainville, följd af en infanterikolonn. Utfallet ansågs nu säkert och alla slutanstalter vidtogos för att bemöta det. De franska trupperna kommo så långt som till jernvågen, fortfarande hållande sig inom sina egna linier. Men vid jernvägen gjorde de halt. Man observerade då från tyska sidan, att hopar af civila följde de franska soldaterna och började att uppgräfva potatis och andra vegetabilier. Dermed forttoro de en stund och gingo derefter tillbaka, under det kavalleriet och infanteriet betäckte deras återtåg. Då de hunnit väl i närheten af Paris, började man från sastena Noisy och Romainville skjuta på de preussiska förposterna. I går på förmiddagen sköt man en stund från Rosny och Noisy; men den vigtigaste händelsen för dagen var en procession, som efter att ha utgått från östra sidan af Paris, fortsatte i riktning mot de sachsiska utposterna. Ej mindre än 30.000 menniskor under skydd af en stor truppstyrka nalkades nästan ända fram till gränserna för de franska linierna och började gräfva efter potatis. Några af de tyska officerarne uppskatta antalet till närmare 40,000 än det tal jag nyss förut uppgaf, och hvad som särskildt förtjenar att anmärkas är, att de flesta af potatisgräfvarne voro väl och några af dem tillochmed elegant klädda. Många grupper af damer voro ibland de gräfvande. De tyska trupperna sköto ej på dessa olyckliga menniskor, hvilka alla, män, qvinnor och barn hade kommit ut för att med risk af sina lif söka efter potatis. Det torde falla läsaren in, att medlet af November är en någon sen tid för att söka efter potatis i jorden; men man måste erinra sig, att jordbrukarne och bönderna flydde utan att ha insamlat sina skördar. I denna trakt gräfva de tyska trupperna upp potatis hvarje dag. Den slutsats som kan dragas af denna egendomliga tilldragelse är, att provianten i Paris måste vara nästan uttömd och att staden innan många dagar gått till ända måste kapitulera. Jag finner mig dock föranlåten att å andra sidan anmärka, att många tecken antyda ett beslut att hålla ut. Senast i går marscherade trupper ut från Rosny för att exercera och skjuta till måls. Vi kunde tydligen se dem skjuta mot en målskjutningstafla. Samma dag fann man en ballong i liten skala, som slagit ner i ett träd vid Gagny, straxt söder om Chelles. I densamma fanns endast ett bref, hvilket var skrifvet på ett litet stycke prepareradt siden. Originalet öfverlemnades till kronprinsen af Sachsen. mellertid kan man ej se sådana uppträden som i går, då innevånarne i massor tåga ut från Paris för att gräfva upp potatis, utan att känna deltagande för dem i deras lidande. Man fruktar redan, att små barn och svaga personer omkommit af brist på tjenlig föda. Detta är åtminstone de tyska milikärläkarnes åsigt.