Göteborgsposten – 28 november 1870, sida 1

Göteborg d. 28 November 1870. Göteborgs Ärbetareförening hade igår afton ett ytterst talrikt besökt sammanträde för anställande af val och beslutande öfver andra ärenden. Sedan valen till föreståndare för de olika grupperna under nästa år delgifvits medlemmarne, utsåg mötet till de trenne medlemmar af styrelsen, som skola genom allmänt val framgå: br Azel Krook med 436 röster, hr F. O. Strömman med 406 och hr G. Widell med 389 röster. Sedan hr Strömman förklarat sig alldeles förhindrad att förtroendeuppdraget emottaga, invaldes i hans ställe prof. E. v. Schoultz. Derefter uppdrog mötet åt styrelsen att hopsummera de för revisorerna afgifna rösterna och framställa dem vid ett blifvande möte för föreningen. — Slutligen skred man till behandlingen af ett ärende, hvilket var i och för sig obehagligt, i det mötet skulle afgöra öfver ett af styrelsen fattadt beslut att på motiverade skäl ur föreningen utesluta lektor F. Th. Blomstrand. Etter långvariga och hetsiga förhandlingar, hvarunder en stor del af de närvarande aflägsnade sig, skred man slutligen till omröstning, hvars resultat blef bifall till styrelsens beslut med 230 röster mot 190, som röstade tör hans qvarvaro. Exporten. I Lördags afsändes med ångf. ÅPrins Oscar till London: 95 tons jern, 115 lådor tändstickor, 4200 qrs hafre, 10 stand. snickeriarbete, 30 tons papper, 10 tons pappersmassa, mejeriprodukter m. m.; med ångf. Carl XV till Newcastle: 10 tons bly, 60 stand. bräder, 88 stand. plankor, 33 stand. grafstolpar, mejeriprodukter m. m. samt med ångf. Sweden till Newcastle: 22 st. svin, 166 stand. grufstolpar, 60 tons jern m. m. Postangaren Orlando afgick i Lördags på sin sista resa harifrån till Hull för i år och skall inom kort töretaga en långresa till Ostindien. Orlandos turer på Göteborg komma tillsvidare att öfvertagas af ett äfven hrr Th:s Wilson Sons C:o i Hull tillhörigt ångf. benämndt aino. Offentlig föreläsning. Inför en ganska talrik och, såsom det tycktes, intresserad krets af ähörare höll i Lördags afton adjunkten R. Rubenson från Upsala sin förut omnämnda föreläsning i meteorologi. Sedan hr R.i några ord uttalat sin tacksamhet till härv. Veten-kapsoch Vitterhetssamhälle, som satt honom i tillfälle att till denna stads innevånare bringa kännedom om en vetenskap, för hvars framgäng han lifligt intresserar sig, och i korthet redogjort för atmosferens allmänna förhållanden, ötvergick han till sitt egentliga ämne: den meteorologiska vetenskapens närvarande ståndpunkt, hvarjemte han gat en sammanträngd tramställning af verksamheten hos några af de institutioner i utlandet, som hafva till uppgift att befordra nämnde vetenskaps utveckling. På ett särdeles enkelt och lättfattligt sätt ådagalade föreläsaren meteorologiens beydelse, isynnerhet ur praktisk synpunkt, och genom exempel, särskilt genom anförande at det öde som för ett par år sedan drabbade de i Nordsjön forolvckade danska ångbåtarne Horsa och Hroar, ville han visa att genom meteorologiens förutsägelser sjöolycko: ofta kunna förekommas, då annars navigationen, åt sig sjelt lemnad, står hjelplös. När en stormvarningsutfärdande meteorologisk anstalt på telegrafisk väg mottagit underrättelser om barometerstånd och öfriga väderlekstörhållanden i olika trakter af Europa, sammanfattas detta observationsmaterial i en synoptisk karta, på hvilken medelst isobariska linier de punkter som hafva samma barometerstånd finnas sammanbundna. De trakter, der barometern står lägst, utgöra nu de stormcentra, kring hvilka luften hvirflar i motsolsled, i sin regelbundna gång endast något bruten genom jordens rotation. Ett par dylika synoptiska kartor, framställande stormarne d. 1 ooh 2 Dec. 1867, företeddes af föreläsaren och förlänade ett i hög grad ökadt intresse åt föredraget. Gången i stormhvirflarnes rörelse, hvilka aldrig förbli der de uppkommit utan alltid röra sig framåt vanligen i rigtning från vester till öster, åskådliggjordes tydligt. Sedan tal. omnämnt att i England och Holland de meteorologiska institutionerna stå högt, redogjorde han något utförligare för die Norddeutsche Seewarte i Hamburg, hvars verksamhet för seglationen är af framstående praktisk nytta. När ett nordtyskt fartyg utgår från Hamburg, förses dess befälhatvare med en karta, på hvilken finnes antydd den kurs skeppet bör taga för att snabbast och