Göteborgsposten – 22 november 1870, sida 2

s2istorium ecklesiastikum förliden Onsdag till erkebiskop Sundberg följande lyckönskningsskrifvelse: ÅHögvördige Hr Doktor och Erkebiskop! Efter inhemtad underättelse, att H. M:t i nåder behagat utnämna eders högvördighet till erkebiskop skyndar konsistorium att intör hr doktorn och erkebiskopen uttala sina vördnadsfulla lyckönskningar till detta högvigtiga förtroende. Vid tanken på den förlust, som drabbat svenska kyrkan och närmast erkestiftet genom den ovanlige mans bortgång, hvilken, omfattad af en synnerlig och allmän vördnad, senast innehade det ansvarsfulla uppdraget att såsom vår fosterländska kyrkas främsta man vårda dess angelägenheter och som på ett så förtjenstfullt och isynnerhet för erkestiftet så fruktbringande och oförgätligt sätt motsvarade sin stora kallelse, finner konsistorium i den nära kännedomen af hr doktorns och erkebiskopens utmärkta själsegenskaper, sällsynta förmåga och ädla hjertelag en hugnerik anledning till det hoppet, att hr doktorn och erkebiskopen skall lyckas att ersätta den smärtsamma förlust, vi lidit, och med mognad och vishet och varm nitälskan kraftigt befrämja uppnåendet af det höga målet för allas vårt sträfvande, nemligen Guds och vår Frälsares Jesu Christi törherrligande samt medåterlöstas sanna förädling och eviga salighet. Konsistorium nedkallar under innerliga förböner Guds rika välsignelse öfver hr doktorns och erkebiskopens hela framtida lefnad och verksamhet och får härmed äran öfverlemna insignierna till det embete. hvilket hr doktorn och erkebiskopen nu går att tillträda, hvarjemte konsistorii medlemmar utbedja sig att städse tå vara inneslutne i hr doktorns och erkebiskopens ynnest och bevågenhet. Statskontoret. Presidenten i Statskontoret O. A. Tauvon har på begäran erhållit afsked från nämnde embete. Eldsvådor. Mariestads W:d har på enskild väg erfarit, att i Fredags på attonen östra flygeln af ladugården vid Börstorp i närheten af Mariestad nedbrunnit. En del af de deri då innevarande nötkreatur och får samt större delen af i ladugården förvaradt foderförråd lärer äfven blifvit lågornas rof. År 1867 i Oktober nedbrann den å samma ställe dåvarande ladugård genom mordbrandsanläggning och hade nyss hunnit återuppbyggas då den nu, som man misstror, äfven genom mordbrand för andra gången blet lågornas rof. Vi ha förut omnämnt en eldsolycka, som i Lördags åtta dagar sedan härjade inom Klinta by på Öland. En korresp. från platsen till tidn. Kalmar bekräftar att vid tillfället icke mindre än 13 ladugårdar, en mängd kreatur och all inbergad gröda af foder och säd, blifvit lågornas rof samt tillägger: Huru elcen uppkommit är korresp. ej med säkerhet bekant, men det påstods, att en i byn boende vansinnig mansperson, som under dagens lopp i Borgholm ätnjutit svenska nationaldrycken: bränvinet, och vid hemkomsten beredt sig tillfälle att i ett bås?, vid rökandet af en cigarr, njuta sitt dolce far niente, dertill skulle vara orsaken. Från Upsala skrifves till Dag.-Nyh. d. 18 d:s: Förliden nyårsafton, tidigt på morgonen, nedbrann härstädes ett snickaren O. Ehrnström tillhörigt stenhus, hvari hr Ehrnström hade sin snickareverkstad samt upplag af snickeriarbeten. Alldenstund såväl stenhuset som lösegendomen syntes vara högt brandförsäkrade, misstanktes att elden var anlagd, men ingenting kunde vid polisundersökningarne utrönas. Emellertid inkom den 5:te d:s på detektiva polisens kontor i Stockholm en snickeriarbetare Olof Lindberg, född i Nora socken af Westerås län, och uppgaf att han anlagt den ifrågavarande branden. På grund häraf häktades Lindberg och hitfördes. Vid i dag med honom hållen ransakning erkände han, att han af Ehrnström mot ersättning af en revers å 500 rdr blifvit anmodad att tända på egendomen. Tillika upplyste han, att han redan 1867 blifvit anmodad att påtända den gård E. då egde vid Dragarbrunnsgatan härstädes, hvilket dock icke blef af. Af de 500 rdrna hade L. icke erhållit mera än 25 rdr och det var i förargelsen häröfver samt af samvetsqval som L. nu uppdagade sitt brott. Målet uppsköts för inkallande af vittnen. Riksbavkens veckorapport d. 12 Nov. 1870: Utelöpande sedlar 23,658,236 rdr 36 öre (— 1,063,861 rdr 72 öre); depositioner 9,220,474 rdr 64 öre (1,492,127 rdr 35 öre); obegagnade andelar af kreditivoch lånetörlag 6,169,719 rdr 38 öre (— 167,355 rdr 18 öre); bankens obegagnade sedelutgifningsratt 10,605,156 rdr 7 öre (— 107,501 rdr 49 öre); metallisk valuta 19,653,586 rdr 45 öre (Å 153,408 rdr 46 öre).