Göteborgsposten – 21 november 1870, sida 2

ull Chartres, hvarefter de utvecklat sig på linien Chartres— reux, således nära i ryggen på den tyska belägringsarmöen utanför Paris. Den franska styrkan här har likväl antagligen icke varit synnerligen stark. Från Versailles berättas redan, att den jagats på flykten; från Tours telegraferas det, att striden ännu pågår. Det uppgitves derjemte, att en strid väntas vid Gien, som ligger på högra Loirestranden OSO. om ÖOrlbans. Denna strid skulle förmodligen upptagas af en del af Loirearmåen och Garibaldi, som alltjemt erhåller ansenliga forstärkningar söderifrån, för att söka hindra de österifrån anryckande tyska ekarorna att angripa Loirearmåens högra flank. Om de krigförandes ställning vid Paris föreligga ett par berättelser. Så berättar Frangais om tyskarnes belägringsarbeten: Striden står nära att taga en afgörande väudning. Preussarne ha demaskerat 150; kanoner (24 och 12 pundingar). Dessa kanoner efter Kruppska systemet stå i batterier. hvilka utsträcka sig från höjderna vid Fleury till den vid Montretout; de äro genom jordarbeten skyddade mot fransmännens eld. Man tror, att dessa verkligen förfärande batterier mycket snart skola börja sin verksamhet mot fästena Issy, Vanves och Montrouges samt emot den del af vallgördeln, som ligger emellan bastionerna 50 och 78 sydvest om Paris. Rörande de belägrades försvarsåtgärder säger Patrie: Under vapenstilleståndsförhandlingarne ha våra försvarsarbeten kraftigt fortsatts. På venstra Seinestranden ha våra verk skridit långt framåt och omfatta bela den trakt, som utsträcker sig från Vitry och villejuif till Arceuil. Inom denna rayon finnas de fruktansvärdaste batterierna vid Hautes-Bruyeres, Moulin-Saquet och ett annat betydande verk. hvilket nalkas sin fullbordan och skall fullständiga försvarssystemet. De trenne fronterna af batterierna vid Hautes-Bruyeres äro starkt bestyckade, och deras kanoner kunna hålla flera af de verk i schack, hvilka uppkastats mot fästena Vanves och Issy. I den gördel, spm omgifver fästet Charenton, ha Marnestränderna späckats med kanoner, hvilka hålla fienden fast bakom Petit-Brie och Neuilly-sur-Marne, och man säger, att knallhattsfabrikens höjder vid Montreuil-aux-Peches skola erhålla ett fruktansvärdt batteri, som skall beherrska hela denna slätt. Den tyska belägringsarmeens proviantering börjar åter bli knapp, sedan dess armekår bortkördes från den orlåanska kornboden. Till -Elberfelden Zeitung skrifves sålunda från Versailles d. 10 d:s: Lifvet här blir med hvarje dag obehagligare och dyrare. Kött finnes visserligen ännu tillräckligt. men endast fär och kokött. Oxkött ha vi ej på länge sett till, lika litet som fläsk, hvilket också är lättare att umbära. Vissa artiklar, säsom salt, socker och ljus, bli knappa och skola svärligen räcka till i ännu ett par veckor. Tändstickor betraktas som dyrbarheter. Senap finnes ej. — Slottet härstädes utrymmes efter hand af de sjuka. Såsom orsak härtill angifves, att pyemi, eller äggförgiftning i blodet, utbrutit och är smittosam samt gör äfven lindriga sår farliga. De sjuka inqvarteras om möjligt hos enskilda. Vårt lasarett tör inre sjukdomar, hvilket finnes i härvarande lyceum, är starkt besatt. Med det dåliga vädret tilltaga fallen af dysenteri och tyfus. Den tyska belägringsarmåen dansar i sanning icke heller på rosor. Att Garibaldi d. 10:de var i Autun, framgår af ett bref derifrån till Daily News?, hvars korresp. numera emot vanan talar med stor forhoppning och finner disciplinen i Garibaldis kår utmärkt. Enligt denne korresp. synes Garibaldi hafva begifvit sig d. 8:de med den jernväg, som går från Döle först i ostlig riktning till Mouchard och derifrån i sydlig till Bourg. Från Bourg fortsattes färden till det vester derifrån belägna Macon, hvarifrån den sedan gått i nordlig riktning till Chagny, der garibaldisterna samlas. Sannolikt har en del af dem begifvit sig på jernvägen till det af preussiska trupperna så godt som öfvergifna Dijon, men åter utrymt platsen, då preussarne återvände med öfverlägsen styrka. Från Chagny begaf sig Garibaldi d. 9:de till Autun med en del af sin styrka. Från Autun underhåller han ännu förbindelsen med Nevers och Orlans. Under natten kom äfven Menotti dit med hela sin brigad. Telegram har berättat om en för prenssarne segerrik sjöstrid i närheten af Havana mellan nordtyska kanonbåten Meteor och franska avisoångaren Bouvet. Enligt ett till Staatsanzeiger ingånget kabeltelegram tyckes dock denna seger vara ett s. k. nederlag. Meteor har neml. måst löpa in till Havana och reparera, efter att hafva blitvit illa skadad. Såsom ursäktande nämnes dock, att Bouvet är nästan dubbelt så stort som Meteor, fastän det ej har mer än 3 kanoner. Följande originela brefvexling mellan befälhafvaren för de tyska belägringstrupperna utanlör Belfort, general Treskow, och den transke kommendanten derstädes meddelas. Treskow skrifver: Jag ämnar icke bedja eder att till mig uppgifva platsen Beltort, men jag öfverlemnar åt eder sjelf att bedoma, huruvida det icke skulle vara ändamälsenligt att bespara staden alla tasorna af en belagring och om Huert samvete, Eder pligt icke skulle tillåta Eder att till mig utlemna den tästning, i hvilken ni har befälet. Jag atser med denna skrifvelse endast att så mycket som möjligt skydda befolkningen mot krigets fasor. Kommenuanten, ofverste Denfert-Hochereau, svarar: I det jag i mitt samvete öfverväger de af Eder utvecklade skälen, kan jag icke undgå att finna, att den preussiska armeens återtåg är det enda medlet, såväl äran som menskligheten föreskritva, om Ni verkligen vill bespara Belforts befolkning fasorna af en belägring. Vi veta alla, hvilken bekräftelse ni skall ge åt edra hotelser, och vi äro beredda på alla de våldshandlingar, som ni skall anse nödiga för ernåendst af edert mål, men vi känna äfven vidden at våra pligter mot Frankrike och republiken och vi äro beslutna att till det yttersta upptylla dem. Rustningarne i Bretagne. Från Nantes skrifves d. 4 d:s till Patriet: