Göteborgsposten – 21 november 1870, sida 2

blifvit uppkastad, och för öfnings skull beskjuta artilleristerna derifrån den sjette preussiska kåren säväl som vägen från Choissy (en öfvergång öfver Seinen), så att den ej kan befaras. Ja, de ha tillochmed ksstat granater in i Rungis, der de stört vaktpostens ro. Härifrån arbetade de vidare längs bergssträckningen, och det förefaller mig som att de skola kunna taga den ställning, vissa kårer inneha, bakifrån och från sidorna, ifall de få lof till att fortfara. Denna Bievredal är ett slags Woronzowklyfta för dem, och det är möjligt tör dem att der samla trupper i massa till ett utfall mot Clamartplatån och Petit Bicetre. Allt detta arbete har blott ett andamål, neml. att skilja kronprinsens högra flygel, som stödjer sig mot Seinens venstra strand från wurtembergarnes yttersta venstra flygel mellan Seinen och Marne, således att i verkligheten bli herrar öfver den venstra Seinestranden och öfver floddalen, för att räcka handen åt en hjelparme, ifall den kommer, och att kanske under strid skaffa inträde åt en proviantkonvoj. Dessa upplysningar äro onekligen anmärkningsvärda. Times korresp. i Tours, hvilken visat sig mycket pålitlig, säger sig bestämdt veta, att Loirearmen under dAurelles f. n. räknar 150,000 man med rikligt artilleri. Ovisshet råder ännu alltjemt om rätta arten af den omtelegraferade striden vid Dreux. eTimes sjelt öppnar sina spalter med en märklig artikel, hvilken förutspår en ansenligt längre varaktighet af det tysk-franska kriget, än man i allmänhet tror, stödjande sig på sina korrespondenters yttranden, af hvilka den i Tours säger: Ingen, som icke sjelf är vittne dertill, kan göra sig en föreställning om det hat och den djupa förbittring, som efter hand samlas i hvarje fransmans bröst mot Tyskland på grund af dess fortsatta angrepp. Olyckornas ötvermått har verkat, att det transka folket blir med hvarje dag hårdare, vildare och trotsigare emot sina plågoandar. Blir än Frankrike sönderkrossadt i atomer, så skall likväl hvarje del bibehålla samma hat, som besjälade det hela. Korresp. hav förut endast hyst ringa tillit till de transka operationerna, men han medger nu, att äfven i detta fall en betydelsefull förandring försiggått. Afven Russell säger sig hysa en smärtsam aning om, att hans vistande i Versailles skall komma att ännu bli mycket långvarigt, emedan allt bidrager till att stärka honom i den öfvertygelsen, att kriget icke skall komma att slutas, äfven om Paris faller och högqvarteret blir flyttadt till Tuilerierna. I London vill man veta att Bourbaki är med 20,000 (30,000?) man på väg till Loirearmeen. Tyskarne visa någon oro, hotade med utfall från Paris och angrepp i ryggen. Man ser med ängslan efter prins Frederich Carls tramryckande, för att förlama Loirearmåen. D. 13 d:s besattes Döle af preussarne. Isle-sur-Doubs har besatts at 6000 preussare. 2000 d:o ha anländt till Varranges. I Longecourt, Frouhans och St. Jean de Losne ha visat sig ulaner. En preussisk kolonn är under marsch till Isaure eller Bessey. Auxerre är nära cerneradt. — Detta telegrades från Tours d. 13 d:s. Sjukligheten inom tyska armöen utanför Paris är i stigande. Der ha redan fallit snö. De genom det ihållande regnet försvårade vägarne och de i massa sprängda broarne förhindra den snabba transporten af proviant för armen och isynnerhet af hafre för hästarne. Det är en tysk korresp. från lägret, som skrifver så, och han föreslår såsom enda utvägen, att reqvisitioner skola göras i de trakter, der belägringsarmen står. I nordvestra Frankrike reser sig ett allt kraftigare motstånd. Alla tyska ströfkårer angripas och slås merändels tillbaka med stor förlust: befolkningen har bemäktigats af en oerhörd förbittring. I kapituleringsvilkoren för Verdun bestämmes, att fästningen, staden jemte materiel, förråder och allt skola efter fredens afslutande återlemnas till Frankrike. Ryktet om, att preussarne i Metz kommit öfver en stor krigskassa om 40 millioner, vederlägges. Tyskarne fortsätta med sitt förbannelsevärda system att nedbränna, oftast onödigtvis. en mängd byar. Statistiken ötver de i detta krig nedbrända byarne är ännu icke skritven, dess siffror skola en gång kasta ett bedröfligt ljus öfver vårt tidehvarfs kultur!, säger en tysk korrespoadent. Hr Haussmann har åter frigifvits och rest till Italien. Vexelagenternas syndikat i Paris har föreslagit å Börsen: Efter kriget skall hvarje vexelmäklare, som gör affärer för någon tysk bankirfirmas räkning, böta 100,000 fres?. Franska regeringen i Tours fäster stora förhoppningar för krigets utveckling vid den uppdykande ryska frågan. T 17 — öii..4