Göteborgsposten – 19 november 1870, sida 2

tersburg. Redan den talar ett mycket tydligt soräk; men den engelska pressen skräder ännu mindre orden. Daily News, ministeren Gladstones gynnade organ, och Stapdard?, oppositionspartiets blad, föra båda samma stränga tal. Det förra säger rent ut, att om Ryssland begär rättighet att få ha en flotta i Svarta Hafvet, så bör England förbjuda det och I genast förklara Ryssland krig. ; Englands flygande eskader har anländt vill Plymouth. Från Frankrike påstås det, att fästningen Verduns kapitulering föranledts deraf, att tyskarne meddelat kommendanten falska underrättelser om att vapenstillestånd och fred blifvit afslutade. Från Paris tränga åtskilliga kuriositeter ut i verlden. Så berättas det, att en s. k. litteratör Jules Valles spelat en stor roll i upploppet d. 31 Okt., hvarvid han utropar sig sjelt till maire i förstaden Villette, der ban börjat sin verksamhet med att göra stora reqvisitioner af matoch dryckesvaror, så att han under ett par timmar ådragit mairiet en utgift af 1,500 fres. — Folket börjar bli opopulärt i Paris, säger Victor Hugo; sjelfva Rochefort förnekar det. Då hans egna kärälskande valmän i Belleville, hvilka han så ofta öfverhöljt med smicker, den 31 Okt. inströmmade i Hötel de Ville, uppförde sig som kräk i de kraftfulla salarne och skällde ut honom, derför att han ej ville gå ötver på folkete sida, utropade han till slut, alldeles utom sig: iII ären ett rackarbyke allihop! Det är likväl icke många månader sedan han sade folkets röst vara Guds röst! Gazette de France meddelar, att Flourens häktades d. 10 d:s. Redaktörerna af Råveil Delescluze och Cournet, ha erhållit inställelseordres. Efter de rödas utdrifvande från stadshuset, natten till d. 31 Okt., har man derstädes funnit en mängd förordningar och bref af den dödfödda revolutionära komitön. De vigtigaste äro naturligtvis i regeringens händer, hvilka vid lägligt tilltälle nog kommer att göra bruk deraf. På samma bord, vid hvilket Flourens, Pyat och konsorter proklamerade de bestående maktinnehafvarnes afsättning, fann man bland annat följande upprop med oläslig underskrift: Medborgare! Vi måste till hvad pris som helst hafva Wilhelms hufvud. Utlemnen 100 beslutsamma galerslafvar! Skynden, ty tiden är dyrbar! En mängd engelsmän ha från Paris ankommit till Versailles och öfverensstämma alla deri, att den fullständigaste ordning och lugn herrskar i hufvudstaden. Att ett större utfall förberedes af Paris besättning visar sig ganska tydligt, enligt Electeur libre för d. 8 Nov, deraf, att inskärningar göras för vissa jernbanelinier i de barrikaderade skansverken och skenorna så till vida återställas, att de genast vid gifven signal kunna befaras. Från Marseille meddelas d. 10 d:s, att det första 100 man starka detachementet at grekiska frivilliga ryckt ut. Deribland befunno sig 10 juris studiosi och en journalist. Ett i NMoniteur? offentliggjordt dekret upplöser kåren efrancstireurs de la Sarthe i anseende till teghet. I Toulouse har det i följd at prefekten Duportals afsättning kommit till stormiga demonstrationer, hvilka varade från kl. 9 på aftonen till midnatt. Mängden ilade först till Duportal, hvilken på dess uppmaning förklarade sig icke skola nedlägga sin befattning. Derefter begaf den sig till hans efterträdare, professorn vid rättsskolan, Huc, hvilken tillfredsställde den genom att meddela, att han endast på två vilkor emottog prefekturen, nemligen att medborgaren Demay, nationalgardets och 12:te militärdistriktets öfverbefälhafvare, qvarstannade vid sitt embete och Duportal trivilligt inlemnade sitt entledigande. Municipalitetet i Toulouse tog parti för Duportal och inlemnade sin begäran om afsked. I Toulon har justitiepresidenten Rogues blifvit häktad. Han var redan förut afsatt af justitieministern Crömieux. Vichy är förklaradt neutralt och ombildadt till en stor ambulance. Man påstår, att dylika åtgärder blifvit vidtagne med alla öfriga badorter. Föröfrigt har exemplet härtill redan blifvit gifvet i Tyskland under 1866 års krig. Ett cirkulär från Gambetta till prefekter och underprefekter afgör betydelsen af Bulletin de la republique för folkbildningen och förordnar: att hvarje församlings lärare är obligatoriskt skyldig att alla Söndagar, och om möjligt flera gånger i veckan, föreläsa bulletinens hufvudsakligaste artiklar för de i mairiet eller skolan församlade ortens innevånare. Tid och ställe för dessa föreläsningar komma på förband att tillkännagifvas. Lärarne skola isynnerhet vara angelägna om, att bringa till kännedom undervisande och historiska artiklar, hvilka företrädesvis bilda folkandan, förklara folkets politiska och sociala rättigheter och pligter, samt bevisa sanningen af den satsen, att republiken allena genom sina institutioner kan tillförsäkra Frankrike makt och framtid. Tttiiii.. A