Göteborgsposten – 18 november 1870, sida 3

i Bordeaux, hvars första nummer skulle utkomma om Måndag. Dödsstraffet tillämpas allt mer och mer i Loirearmån. För några dagar sedan blefvo 5 soldater skjutna på krigsrättens dom, 4 emedan de förolämpat och utöfvat våld mot officerare och den 5:te emedan han stulit höns från ett bebodt hus. Från trakten af Orlöans meddelas endast sorgliga underrättelser. Innevånarne äro aldeles utblottade af invasionen och beröfvade sina sista hjelpkällor. Staden Orlsöans lider stor brist på lifsmedel, till ohh med bröd saknas. I Tours har en politisk brosckyr utkommit med titel: Mr Thiers, sa vie politique et sa mission en 1870. Författ: ren söker bevisa, att Thiers är den skickligaste man Frankrike eger, att i närvarande ödesdigra stund föra dess diplomatiska talan. -Indep. belges korrespondent i Tours bar för en tid sedan meddelat, att f. d. deputeranden Gråvy gjort Gambetta trängande töreställningar om nödvändigheten, att omedel bart sammankalla en konstituerande församling. Tidningarne offentliggöra nu ett bref från Gråvy, hvari han förnekar nämnde uppgift. Foröfrigt synas numera fordringarne på allmänna val helt och hållet vara tystnade öfverallt i Frankrike; man tänker förnärvarande uteslutande på medel, att fördrifva fienden ur landet. Apråes Pon verra — heter det. Bismarck tillåter icke, att man på någon plats i Frankrike, som hålles besatt af preussiska trupper, afkunnar domar i republikens namn. Man ser häri ett nytt bevis på, att Bismarck på inga vilkor erkänner den franska republiken, utar betraktar den som något helt flykiigt, som kommer att tillintetgöras under händelsernas utveckling. Den mystiske hr N., hvilken med sina resor mellan kejsarinnan Eugenie, Bismarck och Bazaine någon tid väckte så mycket uppseende, och som ansågs vara en orsak till general Bourbakis resa från Metz till Chiselhurst, har nu namngitvit sig i en broschyr, hvari han framställer sina misslyckade törsök att spela diplomat. Hans namn är Regnier och han är en välmående köpman och egendomsegare, gift med en engelska och vän till m:me Lebreton, hörande till kejsarinnan Eugenies närmaste umgängeskrets. Engelska tidningars referat om denna broschyr ge tillkänna, att den är temligen virrig och eger inga väsentligt nya upplysningar om den episod, hvari hr Regnier spelade en så märkvärdig roll såsom sjeligjord och obemyndigad underhandlare. Fråa Bremen skrifves d. 14 Nov.: Weserzeit. påstår, att 40 ansedda franska borzare från åtskilliga städer skola i dessa dagar anlända till Bremen, tör att tjena som gisslan tör tyska sjökaptener. Cerneringen af Belfort. Från Basel ekritves d. 8 November till Frankt. Journal: Werders kår och den 4:de reservdivisionen (v. Schmeling), hvilka nu tillsammans operera mot Besangon och Belfort, bestå at 60—80.000 man. Cerneringsarmen kring Belfort har sitt högqvarter i slottet Saglio vid Sevenans (8. om Belfort vid floden Saroureuse). Det är isynnerhet af fruktan för att användas vid skansarbeten kring Belfort, som landtbefolkningen flyr till Schweiz, till skogarne och sränsstäderna. be tyska trupperna ha vid cerneringen bemaktigat sig en förträttlig ställning vid Salberts, ett litet berg på venstra sidan af jernbanelinien till Vesoul och på Savoureuseflodens venstra strand, hvilken i riktning från norr till söder flyter törbi Belfort. KI. 4 atsändes en parlamentär till fästningen att uppfordra kommendanten till kapitulation. Vägrade han, skulle ett bombardement ega rum följande dag. Ötverste Denfert afslog att gifva sig och lät genast skjuta byarne Vezelois och Chevremont (50. om Bel:ort), der tyska trupperna inqvarterat sig, i brand. Tyskarne slackte emellertid elden och behöllo sina ställningar. I förgår hördes i Pruntrut en kanonad såväl från Montbeliard som från Belfort. En korrespondent till ÅIndep. belgeskrifver d. 7 Nov. från Altkirch om det sätt; hvarpå cerneringen at Belfort försiggått: Don 2 Nov. meddelades, att en tysk kår på 6—7000 man var under framtågande. En del af garnisonen marscherade den tillmötes till GrosChagny och hejdade dess framträngande tills på aftonen. Men slutligen måste den vika för öfvermakten och, drog sig i skydd under fästets kanoner, lemnande 400 man lägrade på Salbertsberget. FölJande morgon kl. 9 defilerade fienden förbi Fort Lamotte, lidande stor förlust af granatelden derifrån, men utan att stanna marschen. KIL. 4 på e. m. var platsen cernerad. Den 4:de uppstod i skogarne vid Danjoutin en liflig strid, hvarvid de franska förposterna drogo sig tillbaka under fort Parches kanoner. En ty k patrull besatte bangården i Chevremont. Ett stort antal af de vid Belfort sårade tyskarne har nyligen förts till storhertigdömet Baden. Kanonaden fortfar oatbrutet. bFelegrammer. LONDON d. 16 Nov. 6;mes vittrar. Funos