Göteborgsposten – 15 november 1870, sida 2

sig gällande äfven inför representationen samt Göteborg säledes i allt fall erhälla det meteorologiska institutet i sin midt. Men — säger vidare hr R. — förslaget om en meteorologisk anstalt i Göteborg åsyftar icke inrättandet af något centralinstitut, och hela talet derom är öfverflödigt. Äfven om ett sådant kommer till stånd, har anstalten i Göteborg sin särskilda uppgift: dels att förfullständiga centralanstaltens verksamhet både i teoretiskt och praktiskt afseende, dels att fö skaffa åt den göteborgska sjöfarten vissa fördelar, såsom exempel hvarå kan anföras anländandet af stormvarningarne några, ibland flera, timmar förr än annars skulle vara fallet. Hvad det först anförda skälet beträffar, få vi göra uppmärksamme på att det finnes ingen enda stat i Europa, utom möjligen England, som vid sidan af ett centralinstitut, tillika eger någon annan så fullständig meteorologisk anstalt som den, hvarom här är fråga. Vi äro mycket böjda för att vårt land skall följa med på kulturens bana, men vilja icke att det, med ekonomiska uppoffringar ötver dess förmåga, skall söka klifva fram i spetsen för andra nationer. Redan det ofvannämnda faktum, hvars tillvaro vi funno framgå ur doc. Hildebrandssons afhandling om stormarne c. och som vi sedan funnit bekräftadt i hans intressanta berättelse om organisationen af den meteorologiska verksamheten i utlandet, synes oss gälla ganska mycket gent emot hr R:s försäkran att stormarnes gång icke blifvit så genomgripande undersökt att frågan om ett eller flera instituter inom hvarje särskildt land kan definitivt bestämmas. Vi böra vara belätna om vi med hänseende till den meteorologiska verksamheten stå i jemnhöjd med Frankrike, Schweitz eller Österrike, och att skrida ännu vidare må vara förbehållet en kommande tid. Sedan år 1858 befinna sig i vårt land ej mindre än 30 olika meteorologiska s. k. stationer, inrättade med anslag af statsverket och vanligen förenade med telegrafstationerna. Hvad som egentligen erfordras för att göra organisationen fullständig är endast ett centralinstitut och några små förändringar vid vissa stationer, förändringar hvilka vi straxt nedan skola redogöra för. Sverige och Norge utgöra dessutom i meteorologiskt hänseende ett helt. hvarföre Kristiania och Stockholms meteorologiska anstalter i mycket torde komma att förfullständiga hvarandras verksamhet, ifall ett så beskaffadt komplement visar sig erforderligt. Det enda mera talande skäl för förslaget om den göteborgska institutionen, hvilket således synes oss återstå, äro de särskilda fördelar, som af densamma skulle uppstå för vår sjöfart. Må vi då antaga att fördelarne äro så stora som man föreställer sig. Må vi antaga att utfärdandet af stormvarningar från centralinstitutet icke kan på något sätt påskyndas — genom företräde för dessa telegrammer, genom upplåtande af särskild telegraftråd vissa timmar på dagen o. d. — utan att de olägligt försenas såvidt icke den varningsutfärdande anstalten förlägges inom vår kommun. Är det i allt fall icke möjligt att vinna målet genom mindre uppoffringar, än de som blifvit ifrågasatta? Doc. Hildebrandsson, hvilken så att säga på embetets vägnar haft att yttra sig om organisationen af vårt lands meteorologiska verksamhet, har föreslagit att utom centralanstalten i Stockholm trenne stationer med s. k. sjelfregistrerande instrumenterskulle inrättas. Dessa stationer borde förläggas en i Upsala, en i södra samt en i norra delen af landet, hvarvid hr H. anmärker att om en sådan station blir inrättad i Göteborg — han tyckes hafva kunnat sluta sig till att förslag derom skulle väckas — inrättandet af den i norra Sverige tillsvidare kunde uppskjutas. Dessa af hr H. föreslagna ätgarder skilja sig i mycket från den hvarom i vår stad är tal. Han ifrågasätter icke, såsom hr R. R. det gör, grundläggandet af alldeles nya anstalter med vidlyftig apparat af tjenstemän och öfriga tillbehör. Han knyter institutioner vid redan bestående förhållanden, och hans kostnadsförslag kan i följd deraf uppgå — för Upsala station den enda som af honom till orten bestämmes — till 2000 rdr årligen, under det att kostnadsförslaget för den ifrågasatta anstalten i Göteborg uppgår till minst 6000 rdr årligen utom anläggningskostnaden. Det är i en form, liknande den hr Hildebrandsson synes hafva tänkt sig för förverkligandet af sina förslag, som vi skulle önska den meteorologiska verksamheten i Göteborg organiserad. Vår stad eger helt säkert i de vid navigationsskolan och Chalmersska slöjdskolan anställde lärare, personer, som både äro skicklige och villige att, naturligtvis mot skälig ersättning, åtaga sig ledningen at densamma, och i skolornas lärjungar eger man tillgång till amanuenser åtminstone för de mera elementära delarne af anstaltens verksamhet. Vi äro visserligen af den öfvertygelse att kostnaderna härför borde egentligen utgå från statsverkets medel, samt kommunens — eller Renströmska fondens — budget icke dermed belastas i större mån, än som nödigt vore för att åt de vunna resultaten gifva en praktisk tillämpning för vår sjöfart. Men reduceras de meteorologiska anspråken till måttliga dimensioner, inrattas en meteorologisk station i enlighet med det förslag vi nu efter hr Hildebrandsson framställt, så skolajvi för vår ringa del kunna åt åtgärden i sin helhet skänka det erkännande, hvilket från vår sida f. n. endast kan egnas det förtjenstfulla syftet i motionen, vid den form densamma numera eger. Då vore också den fara aflägsnad, hvilken annars kan uppstå, att Göteborgs kommun, förmenande sig genom kostsamma anslag för meteorologien hafva uppfyllt idens kraf, lemnar vida nödvändigare ideella fordringar ur sigte. Red. af G-P.