Göteborgsposten – 14 november 1870, sida 2

och låtit sina flyglar utsträcka sig öster och vester om denna stad vid Loirefloden, hvarifrån starka ströfkårer utskickades för souragering i det bördiga landet. Man antog, att den franska Loirearmåen blifvit sprängd och att något egentligt motstånd ei mera kunde göras härstädes. Det visar sig dock nu, att densamma hunnit ansenligt förstärkas och organiseras, så att den kunnat omsider gå offensivt tillväga emot tyskarne, af hvilka en styrka detacherats under general Wittich till Chartres (NNO. om ÖOrleans), för att hindra en flankering af fransmännen. D. 7 d:s uppstod ett handgemäng vid Poislay och Valleres (Vom Orleans), hvarvid fransmännen kastade tillbaka tyskarne, som förlorade 52 man i döda och sårade samt 64 fångar. Följande dagen framryckte fransmännen i betydande styrka på högra Loirestranden midtemot Beaugency (SV. om Orlöane), under det tyskarne drogo sig tillbaka utanför Orlöans och der intogo ställning, efter att hafva dragittill sig sina i SO. om Orlåans till Uhaltauneuf och Jargeau detacherade trupper. Då v. der Tann d. 9:de fann sig vara betydligt underlägsen fransmännen till antalet, beslöt ban att draga sig ytterligare tillbaka. Ian argreps dock af fransmännen, som tillfogade honom någon förlust. Några tyska uppgifter om förlusten föreligga icke, men enligt de franska berättelserna gjorde fransmännen 1,000 iångar, då de besatte Orlåans, der en våldsam kamp synes ha stått, i hvilken fransmännen sjelfva förlorade mycket folk. V. der Tann drog sig tillbaka mot det NV. om ÖOrleans, mellan denna stad och Chateaudun belägna Percavy, hvarest han förenade sig med de trupper, han haft detacherade i Chateaudun. Följande dagen tortsatte han sitt återtåg till Toury (N. om Orleans), der han samma dag den 10 förenade sig med gene ral Wittich, som kom från Chartres. Den franska Loirearmon måste vara högst betydande, alldons:tusd v. d. Tann, som dock kar antagas d. 11:e hafva haft under sig c:a 50,000 man, det oaktadt icke ansåg sig säker, utan drog sig ytterligare tillbaka till Etampes, fastän fransmännen icke förföljde. I Etampes skulle v. d. Tann d. 11:te erhålla förstärkninning af storhertigen af Mecklenburg. Denne, som i början af månaden förlade sitt högqvarter från Ferrieres till slottet Le Piple vid Paris, har under sitt befäl den wärtombergska fältdivisionen, hvilken förenats med d. 17:de rordtyska inofanteridivisionen, så att de tyska trupperna i Etampes antagligen nu utgöra en styrka af 80 å 90,000 man. Huruvida den åter skall rycka ned mot Orlcans, är ej kändt. Fransmännen å sin sida rycka ej framåt, utan sätta sig fast i Orlans, sannolikt för att invänta ytterligare förstärkningar och för att vakta sig för att flankeras af truppmassor från prins Friedrich Carls öfver Troyes söderut framryckande massor. För att bevaka dessa, har plötsligt Garibaldi kastat sig med sina skaror tillbaka från Döle och uppdykt i Autun, hvarifrån han står i jernvägsförbindelse med Loirearmen och kan upprifva bakom sig banan till Nevers, för att trygga nämnda armås rygg, under det att å andra sidan sjelfva Lyonerarmen, som skall räkna 80,000 man, såväl som det starka Belfort skola sysselsätta betydande tyska trupper. Genom reträtten från Orlans ha tyskarne afakurits från en vigtig fouragoringsort, och den redan sig åter yppande proviantbristen inom tyska armeen utanför Paris kan komma att antaga ej ringa proportioner. Mea äfven på andra håll äro transmännen i verksambet: I en berättelse i,, Neue Preues. Zeit. öfver striden vid Le Bourget (utanstor Paris) läsa vi, att general Bourbaki nalkas med sin kår den franska hufvudstaden norrifrån, för att undeätta denna,och var det derför som preussarneifäste så stor vigt vid å:ertagandet af Boruget, emedan man trodde Trochu skulle göra ett mot Bour bakis framryckande kombineradt utfall. Hans undsättningsförsök torde dock numera icke kunna uttörae, sedan Manteuffel börjat med 2:ne armåekårer rycka fram mot Lille; men Bourbaki ämnar icke låta innesluta sig i denna fästning, utan öfverlemnar den att försvaras af sin ganison, medan han med sina egna 30,000 man, hvilka han ständigt ökar, ämnar rensa de nordvestra provinserna från tyska fourgeringsströfkårer samt betäcka Cherbourg och Havre — ja, kanske tillochmed söka att komma i förbindelse med Loirearmeen. Tyvärr, kan man icke med fog hoppas mycket af dessa nya sorsök. Men de äro betecknande, dertör att de angifva, att någon ordning omsider bragts i de franska försvarskrafterna och att man med nyvaknande kraft vill gå tillväga. Tyskarne erkänna nu sjeltva, att Trochu har i Paris en större styrka, än de hade trott, och att den är väl utrustad. Skulle orsaken till hans dröjsmål med sina hvarje lan väntada utfall klaga I an ZöZnalan att Ana