Göteborgsposten – 14 november 1870, sida 2

Tillståndet i Marseille. Tidningarne i Tours meddela följande om händelserna i Marseille: Hela natten (datum angifves icke) förgick under den våldsammaste agitation. Medborgaren Train underrättade en talrik församling i klubben Alhambra om, att general Cluseret ställde sitt svärd till Frankrikes förfogande. Emellertid begärde prefekten Delpech af regeringen i Tours den mest vidsträckta fullmakt för att lägga beslag på kommunens egendom och med tvångslån indrifva penningar i departementen. Regeringen ville icke ingå derpå, och då bröt stormen lös. Sedan Esquiros och Delpech under mycket uppseende ingifvit sina afskedsansökningar, begaf sig en större folkhop till prefekturen för att bedja dem att taga dessa tillbaka; men de förklarade sig icke kunna uppfylla denna begäran. (Esquiros som utnämnt sig sjelf till president i sydligan, har nedlagt den befattning han efter omhrälfningen erhöll af regeringen som ett slags prokonsul — administrateur supgtrieur — i några af de södra departementerna). Agitatorerna hade beslutat att bortjaga municipalrådet, hvilket beskyldes för ljumhet (det består af idel republikanare) och skulle öppnas samma dag. Kl. 2 inträngde verkligen en hop i rådhuset, förklarade municipalrådet upplöst och insatte en kommission. Stadens representanter samlade sig emellertid i nationalgardets stabsqvarter och uppfordrade dess anförare, general Marie (en son af advokaten Marie, medlem af provisoriska regeringen 1848), att ånyo bereda dem tillgång till rådhuset. Nu afkastade Delpech masken, och då medlemmarne af municipalrådet ankommo till mairiet, erforo de att han hade sanktionerat upplösningen. Om aftonen gjorde Marie ett försök att offentliggöra en depesch från Gambetta om, att Marseille förklarades i belägringstillstånd under generalens befäl, tills den nya af regeringen utnämnda prefekten, Alphonse Gent, hunnit anlända dit. Delpech motsatte sig emellertid offentliggörandet af denna betallning, påstående att Marie icke hade rättighet dertill Esquiros och Delpech nekade att erkänna den nye prefekten och kallade borgargardet (la garde civique, om hvars upplösning nyligen varit tal) till hjelp, så att de utförde en formlig revolution. Delpech har blott tradt tillbaka för att lemna hela makten åt Esquiros, som öfvertagit ledningen öfver hela sydligan En revolutionär kommunhar installerat sig i rådbuset under presidium af medborgaren Carcassonne, och utfärdade genast ett manifest, hvari denne lät förstå, att dess mål var den enda och odelbara franska republikens fralsning. Deri tillades, att då municipalrådet visat sig odugligt att lösa denna stora och ädla uppgift, hade folket i dess ställe velat upprätta en revolutionär kommun?, som uppträdde med energi och beslutsamhet-. Då Gent inträffade i Marseille, der han i en proklamation från Lyon hade tillkännagifvit sin ankomst, fann han ett gynnsamt mottagande på bangården af nationalgardet och öfverhutvud af de rödes motståndare. I prefekturen, dit han genast begaf sig, tillgick det deremot på annat sätt. Alla de revolutionära anförarne voro här samlade under skydd af borgargardet. Man lät Gent förstå, att han, om han icke ville gifva anledning till ett inbördes krig, ögonblickligen måste underordna sig Esquiros eller lägga in om afsked. Då han svarade sig icke vilja göra hvarken det ena eller andra, sköt man ett pistolskott på honom och sårade honom, dock icke farligt. Esquiros upprätthöll sälunda sin usurpation gentemot Gambetta och dennes representaut. — General Cluseret har i Marseille utfärdat en mängd proklamationer, i hvilka han omnämner, att Frankrike nu ändtligen skall få en republikansk arme, som icke blott skall jaga bort preussarne ur Frankrike, utan äfven upprätta republiken i hela Europa. Han säger sig med folkets vilja ha tagit befalet öfver denna här, ehuru sanningen är, att hau sjell anmält sig dertill, sedan han blitvit jagad från Paris, Lyon och andra städer, hvarest man icke velat ha något att göra med denne charlatan. I Marseille synes han verkligen ha funnit en plats för sin verksamhet.