Bref från Tours. D. 25 Oktober. Möjligheten om ett vapenstillestånd utgör för ögonblicket temat för hvarje politisk diskussion. Man tror, att Gambetta och republikanarne äro emot hvarje uppehåll i striden, hvaremot de öfriga regeringsmedlemmarne önska en vapenhvila på billiga vilkor. I Paris tros Jules Favre, Ernest Picard och Arago vara stämda för fred, och öfriga medlemmar af regeringen vilja ha krig å loutrance. Thiers, hvilken i dag eller i morgon begifver sig till Paris, för att för regeringen der framställa sakernas verkliga förhållande och erfara dess slutliga åsigt om frågan, önskar ett vapenstillestånd för att möjliggöra valet till en konstituerande församling. Ett bör man likväl ihågkomma, nemligen att alla, hvilka ha något med regeringen att göra, fasthålla vid sitt beslut, att icke gifva sitt bifall till någon, äfven den minsta landafträdelse. Majoriteten af härvarande regering uppfattar frågan om ett vapenstillestånd på följande sätt: Vapenstillestånd bör uteslutande vara en militärisk åtgärd. Le gouvernement de la defence nationale kan icke gifva sitt samtycke till något vilkor, som skulle kunna prejudicera fredsvilkoren. Dessa måste uteslutande vara underkastade stadfästelse af den församling, som skali väljas. Den nuvarande regeringens pligt är att ingenting bestämma angående denna fråga. Den har icke nog myndighet att göra det, hvilket hvarje opartisk skall erkänna. Om derför Preussen uppställer sådana vilkor för ett vapenstillestånd, tillkännager det tydligt att det icke önskar något sådant Det beror at Preussen, och af det allena, om ett vapenstillestånd blir afslutadt eller icke; ty ställningen förbjuder den franska regeringen, att samtycka till något, som skulle engagera den nya församlingen eller förekomma dess beslut. För öfrigt är det de neutrala makternas skyldighet, att söka få vilkoren för vapenstilleståndet antagna af de stridande parterna, isynnerhet af Preussen. England har utan någon uppfordran från fransk sida tagit initiativet och öfriga makter ha slutit sig till England. Detta sistnämnda land måste ha stort intresse af att se ett vapenstillestånd bragt å bane och det hoppas att, understödt af andra makter, kunna ha inflytelse nog att bekämpa Preussens öfverdrifna fordringar. Frankrike vill så mycket som möjligt tillmötesgå den engelska bemedlingen, för att åvägabringa en vapenhvila och dermed bana väg för en hederlig fred. Sådan är den härvarande regeringeus ställning. Trots alla rykten om vapenhvila, fortsättas de krigiska förberedelserna med större energi än någonsin. En stor mängd fältkanoner tillverkas dels i Frankrike och införas dels från utlandet, och det är icke längre någon hemlighet, att utom nord-, Lyonoch Loire-armåen ännu en fjerde armå är under bildning i söder, hvilken om en månad skall visa sig vara starkare och bättre organiserad än någon af de öfriga. Den skall till största delen komma att bestå af från Algier anlända trupper och af rekryter för 1869 och 70, hvilka nu snart skola vara införlifvade. Grefve Keratry, hvilken med divisionsgenerals rang blifvit ställd i spetsen för alla stridskrafter i departementen Finisterre, Morbihan, Cötes du Nord, Ille-et-Vilaine och Loire infrieure, har varit stabsofficer hos Bazaine i Mexico och senast polisprefekt i Paris. Han är känd som en mycket energisk man. Regeringen har gifvit honom kredit på 8 mill. fres till utgifter för hans truppers underhåll, beklädnad och organisation. En annan deputerad af Åvenstern-, Carr6-Kerisouöet, har blifvit utnämnd till generalkommissarie vidå Vesteller Bretagne-armen, som den äfven kallas, med brigadgenerals rang. Två ballonger ha afgått härifrån för att söka införa depescher i Paris. Man har uppgifvit planen att stiga ned inom de franska linierna och inskränka sig till försök att sväfvande högt öfver staden, låta depescher falla ned, när ögonblicken dertill blifva gynnsamma. Furst Metternich och chevalier Nigra aflade i går officielt besök hos utrikesministeriets delegerade, grefve Chaudordy. Man förmodar, att de på sina regeringars vägnar understödja Englands förslag till vapenstillestånd.