SN SS VV —L Lt 0 det vore visst eller ens sannolikt att Charlotte skulle ärfve hundratusen pund, vore det då sannolikt att mr Så. cdon skulle uppmuntra deras förening? Denna fråga besvarade mr Hawkehurst alltid nekande, och då dagar och verkor gingo utan att han kände något om Haygarthska förmögenheten blef föreställningen om Charlottes rikedom allt dunklare och dunklare. Om något förehades i denna sak, arbetade de båda bröderna gemensamt, trodde han, och George hade ej vidare behof af Valentines hjelp. De tåda bröderna arbetade dock ej gemensamt. Philip Sheldon hade tagit affären i sin egen starka hand, och George fann det svårt att hålla stånd mot denno fruktansvärde antagonist. De upplysande papper, hvilka George sagt sig ha i sina händer, och som han påstått skulle vara nyckeln till alltssmmans, blefvo bevisade vara af så ringa vigt att han slutligeu samtyckte att afstå dem åt sin bror, mot godtgörelse för de utgifter han haft och en present af hundrafemtio pund jemte en förbindelse af miss Halliduy att betala honom femtedelen af den förmögenhet hvaraf hen genom dessa papper kunde komma i besittning. Denna underhandling hade blifvit bragt till ett godt slut utan ringaste svårigheter. — Nin bror har fått i sitt visa hufvud, att det finnes ett kapital efter er farfar, hvartill ni är berättigad, Charlotte, sade mr Sheldon en morgon; denna summa vill han söka bringa i era händer mot erhållande af en femtedel deraf. Har ni något emot att underteckna en sådan förbindelse? (Forts.)