kåttegångsoch Polissaker. Poliskammaren. Våäldet å husaren Lindberg. Såsom i notisafdelningen i denna tidnings Fredagsnummer omförmaldes hade husaren vid den här förlagda sqvadronen af husarreg:tet Konung Carl XV n:r 100 Lindberg sistl. Thorsdags afton vid 8-tiden blifvit öfverfallen å Tyggårdsgatan och med knif så illa skuren i ansigtet och å bröstet, att han i sanslöst tillstånd måste afföras till Garnisonssjukhuset der han fortfarande vårdas. Såsom misstänkt att ha begått detta våld anhölls redan samma afton brädgårdsarbetaren Johan August Börjesson från s. k. Leran på Hisinsingen. Vid det i Fredags rörande denna sak hållna polisförhöret kunde Börjesson icke förmås att erkänna sin brottslighet utan förklarade han att han i stället blifvit öfverfallen af Lindberg, som flera gånger dunkat hans hufvud i en stenvägg. En kamrat till Börjesson, hvilken denne dock sade sig icke känna, hade då sprungit fram och tagit husaren ifrån honom. Ett par vittnen intygade dock dels att Börjesson slagit husaren i gatan samt att de sett denne derefter stiga upp och torka blodet från ansigtet och dels att de derefter sett Börjesson lemna ifrån sig en knif till en annan person i sällskapet. Husaren Lindberg hade varit mycket vildsint vid det ifrågavarande tillfället samt slagit omkull flera personer. För flera vittnens inkallande samt infordrande af lakareberis öfver Lindbergs tillstånd uppsköts målet tills i går, då Börjesson inställdes från cellfangelset dit han blifvit införpassad. Börjesson nekade fortfarande att ha tillfogat Lindberg de knifstygn denne erhållit, men kunde dock icke förneka att ha slagit omkull Lindberg sedan denne, som ofvan omnämnts, knuffat honom mot stenmuren samt kastat stenar efter honom. Han erkände äfven att han innehaft den knif, som nu förevisades honom samt att han dagen före slagsmålet lånat knifven af slagteriidkaren Benjamin Nilsson, som återfick den på Thorsdags aftonen efter slagsmålet. Han hade lånat knifren för att med densamma formera en blyertspenna. Benjamin Nilsson blef derefter hörd samt intygade sanningsenligheten af Börjessons uppgifter om lånet af knifven. Han hade äfven varit närvarande vid ifrågavarande slagsmål samt hade blifvit omkullslagen af husaren då han skulle skilja denne och Börjesson åt. Dessutom hade han iakttagit att sedan Börjesson slagit busaren i gatan, hade denne senare rest sig upp blödande ur flera sår i ansigtet. Börjesson hade då oförmärkt stuckit den ifrågavarande knifven i handen på Nilsson. Flera andra till detta förhör inkallade vittnen upplyste att de sett husaren Lindberg stiga upp, sedan han af Börjesson blifvit omkullslagen på gatan, blödande ur flera sår i ansigtet Nägra sjömän och en annan person, som kallades för Welar, och som sedan upplystes ha varit bonddrängen Johannes Pettersson, hade uerefter fortsatt att misshandla Lind