Göteborgsposten – 25 oktober 1870, sida 3

af 10 qvinliga bataljoner. Deras pligt är att försvara vallarna och barrikaderna i förening med nationalgardet och göra de stridande, i hvars led de kompanivis blitva införlifvade, alla sådana tjenster, hvilka, äro förenliga med moralens och disciplinens lagar. På vallarne skola de gifva de sårade den första vården och öfvertaga en del af ambulanstjensten. De skola beväpnas med lätta gevär, hvilka skjuta cirka 300 steg; regeringen skall anmodas att bevilja dem en daglig sold af 13 fcs, samma aflöning som nationalgardisterna. Seineamazonernas uniform skall bestå af svarta benkläder med orangefärgade ränder, blå ylleblus med kapuschoag, en liten svart mössa med gul kant och band, samt ett patronkök i läderrem öfver skuldran. I Rue Turbigo öppnades samma dag en inskrifningsbyrå under ledning af en högre f. d. officer, hvilken provisoriskt hade öfvertagit kommandot ötver bataljonen. Ett upprop framställdes till alla rika damer, att offra en del af sina dyrbarheter på fäderneslandets altare. De ega-, heter de deri, ,halsband, armband och juveler nog att utrusta en armå af 100,000 systrar. De inkomna bidragen skola offentliggöras; vid hvarje bataljon skall om möjligt anställas en qvinlig läkare. Uppropet slutar sålunda: Ögonblicken äro dyrbara. Qvinnorna i Paris önska deltaga i den nationella faran, styrka och upprätthålla modet hos det andra könet, gifva det ett exempel på dödsförakt och dermed förtjena sinj emancipation och icke borgerliga rättigheter. Låt Europa med beundra erfara; att icke blott tusentals män utan äfven tusentals qvinnor i Paris försvara verldens frihet emot de framträngande barbarerna Limeskorrespondent begaf sig af nytikenhet till inskrifningsbyrån, hvilken ligger på en af baron Haussmans nya gator och fann uppgången dit uppfylld af qvinnor, till största delen beledsagade af nationalgardister. De flesta bland dem, berättar han, hade redan öfverskridit ungdomens vår och vero tydligen qvinnor vana vid hårdt arbete, muskelstarka och storväxta, kort sagdt femmes du peuple, kökspigor, tvätterskor, bodmamseller och sömmerskor, alla minst 25 ar gamla. Ingen af dem kunde i korresp:s tycke göra anspråk på att kallas vacker eller behaglig; det fanns bland dem ingen typ af Charlotte Corday. Befalhafvaren för 1:a bataljonen, en medelålders f. d. militär, försäkrade korrespond., det man i komiten gerna önskade få några inflytelserika damer med ansedda namn, för att vid inskrifningen hatva den strängaste tillsyn i moraliskt hänseende så att ingen inskrifves, som icke beledsagades af fader, broder eller manlig slägting, medförde ett certifikat från polisen etc. Öfficersgraderna skulle beklädas af damer, helst enkor och döttrar af f. d. militärer. Saken har tagit mycken fart och en särskild , marseillaise är redan komponerad för Seines amazoner.