Göteborgsposten – 22 oktober 1870, sida 2

högst pinsamt isynnerhet för dem, hvika ha sin familj utom staden. Militära nyheter ha under de sista dagarne icke ingått. Krigsskådeplatsen i det nordliga Frankrike. Det har så småningom uppstått en ny krigsskådeplats i det nordliga Frankrike. Under betäl af den preussiska prinsen Albrecht den yngre har en styrka af c:a 20,000 man preussiska trupper redan i början af Okt. framryckt mot norr, för att operera dels mot Somme-departementet med hufvudstaden Amiens, dels mot fästningarne vid belgiska gränsen: Lille, Valenciennes, Mezieres o. 8. v. Om fiendens afsigter i det nordliga Frankrike uttalar tidningen Situnation (utgifven i London) följande förmodanden: De preussiska generalernas plan synes gå ut på att bemäktiga sig linien från Paris till Havre, genom att besätta Normandiet. De vilja dermed dela Frankrike i två delar, afskära norr från söder och på detta sätt söka få bugt på de k.atter. öfver hvilka departementena råda. De ha utsändt åtskilliga mindre armskärer i särskilda riktningar med befallning att förena sig i Rouen, och sedan förenade tåga emot Havre. Om Normandiet kommer i deras makt, skola de med större eller mindre starka expeditioner söka göra sig till herrar öfver de stora platserna i norr och söder. De ha redan sökt att företaga öfverrumplingar med ilkolonner; man har samtidigt sett dem inträffa i St. Quentin, Chartres och i trakten af Nevers. Detta är ännu blott försök att lära känna befolkningens hållning. Den egentliga operationen skall först senare ega rum. Hur det än förbåller sig med dessa gissningar, synes befolkningen i det norra Frankrike bereda sig på ett besök af fienden. Från Lille skrifves sålunda d. 14 Okt. till Times: Väpnandet af de nationala krafterna framskrider hastigt och er stor verksamhet har aflöst det slöhetstillstånd, som hittills berrskat i Lille. Fiendens nyligen förorsakade tillbakadrifning från St. Quentin har väckt en riktig täflingslust här; såväl mobilsom nationalgardena äro ytterst stridslystna och ifriga att mäta sig med fienden. I St. Quentin hölls revy med mobiloch nationalgardena, och ordnar utdelades under stor entusiasm till medborgarne af general Desaint. Soldater samlas öfverallt i norra Frankrike. Lika lydande berättelser omtalas från andra franska fästningar vid norra grånsen, ehuru det icke är troligt, att prenssarne vilja spilla mycken tid på att med allvar belägra någon af dem. Deremot är besättandet at enskilda departements hufvudstäder alltid en fördel för preussarne, emedan de derigenom bemäktiga sig de vigtigaste kommunikationsvägarne och tillochmed skaffa sig medelpunkter för sina reqvisitioner. Sedan Monididier (i Somme-departementet) d. 16 Okt. fö.l i deras händer, kommer nu turen till Amiens (med 65,000 innev. i en bördig trakt). Telegrammer derifrån meddela, att mobilgardet bestämt sig för att göra motstånd. Om detta motstånd kan få samma yckliga utgång som försvaret af St. Quentin, beror isynnerhet på den truppstyrka, hvarmed preussarne ämna rycka mot staden.