Göteborgsposten – 20 oktober 1870, sida 3

Article Image
tyska hären leverera både snabbare och fullständigare berättelser från krigsskadeplatsen än deras tyska konkurrenter — följande upplysningar om de kolossala hjelpkillor, som stå ue förstnämnda till buds: Då jag på morgonen d. 2 Sept. efter slaget vid Scdan ville afsända ett telegram om 620 ord från telerrafstationen i Bouilion sudsade alla de ska korrespondemterna af törvåning öfver det dyrbara telegrammet, men, just som jag skulle gå, kom korresp. för Newyork Herald stormande, frågande om han kunde få ett ej u till att börja med om 2000 ord afsändt till Newyork. Både han och jag fingo dock aflägsna oss med oförrättadt ärende, emedan vi ej hade tillräckligt franska perningar att betala telegrammen med. Vi åkte då i en och samma vagn till Libramonts bangård, hvarifrån han skyndade till Brussel och jag till Luxembourg. Men ehuru vi kilade iväg allt hvad tygen höllo, hann dock Times bekante korrespondent, d:r Russell; upp oss på vägen till Libramont, hvilket mycket harmade amerikanaren. Då slaget vid Sedan började, hade nemligen Russell skickat bud till sin i Bouillon på hans befallningar väntande agent för Times och gifvit honom order att hålla allting i ordning. Dåkapitulationen påföljande dagen afslöts och Napoleon hade gifvit sig fången for Russell i sin lilla fältvagn an till Bouillon. Der steg han i en med fyra hästar förspänd Wienervagn, som förde honom till Libramont, hvarest väntade ett af honom beställdt extratåg, med hvilket han ankom till Brässel på en timme. Ett annat extratåg förde honom till Ostende och med ett af honom förhyrdt, eget ångfartyg gick han derifrån till Dover och slutligen med ett nytt extratåg till London. Här sutto tre stenografer färdiga i hans rum nedskrefvo efterhand hans berättelse, under det han sjelf gick af och an på golfvet och med värma dikterade sina intryck af de märkliga händelser, hvartill han under de sista tjugofyra timmarne varit åsyna vittne. — Från Nancy skrifves till en tysk tidning att dervarande rattsdomstol, Cour imperiale, tillsvidare upphört med sin verksamhet. Orsaken dertill är att domstolen ej kunnat ena sig med det tyska gouvernementet om ordalydelsen i domarnes begynnelseformel. Au nom de VEmpereur vill domstolen ej tälla några utslag och gouvernementet fasar för formeln: Au nom de la Republique Frangaise. Tillsvidare vet man ingen utväg att ordna saken; prefekter och lanuträd kan man väl förskrifva från Tyskland, men att importera de preussiska Åkretsdomrarne på ett afgjordt republikanskt anstucket gebit torde vara betankligt nog. — De tyska jernbanorna göra briljanta affärer på transporten at den stora massan franska fångar. Staten betalar 1 graschen (9 öre) pr mil för hvarje menig man och 2 a 4 groschen för hvarje ofsicer och stabsotticer, hvilket ensamt för Preussens banor lemnar en rund inkomst af c:a 800,000 rdr sv. — Knrigshändelserna och de tyska armeernas segrar ha naturligtvis gifvit anledning till en mängd tilltallignetsstycken, hvilka med ofantlig framgång uppföras å Tysklands alla teatrar, i främsta rummet Berlins. Början dermed skedde redan d. 30 Juli på Wallner-Lebruus-teatern derstädes med ett stycke af Artbur Muller: -Mit Gott, fir König und Yaterland kalladt fosterländsk tidsbild i 4 akter. Dessutom föredragas mellan akterna fosterländska sånger såsom: Die Wacht am Rhein, Heil Dir im Siegeskranz, Xas ist des Deutschen Vaterlandn, -Ich bin ein Preusse 0. s. v. En hr Hugo Muller har för samma teater skrifvit ihop ett annat 4-aktsstycke An der Spree und an dem Rhein?, som likaledes gjort mycken lycka. Isynnerhet väcker en kuplett med omavadet Fur seinen König stirbt der Preusse gern, som sjunges at bortdragande soldater, stormande bisall och måste understundom sjungas om 3 a 4 gånger å rad. — Friedrich-Wilhelmstadtiches-Teater har uppfört en 1-akts pjes Hei ldarbräcken-, som oaktadt sitt tarfliga innehåll genom att slå an på de patriotiska strängarne rönt starkt bifall. Något bättre är ett annat tillfällignetsstycke på samma teater Bis in den Urwald-, hvari två tyska uybyggare i Amerika, en preussare och en bairare, som dittills lefvat i politisk fiendskap, rörda falla hvarandra om halsen vid budskapet om de segrar, som det eniga Tyskland vunnit. Slutligen upptores ett historiskt skådespel i 5 akter: -trussburg eine deutsche Stadt at en viss Hermann Schmiut, hvilket stycke dock måste ha varit mer än lofligt langrandigt, ettersom de goda berlinarne ej stodo ut med att se det mera än ett par gånger. — På Victoria-teatern uppföres en s. k. folkkomedi at Hopt: herliner im Frieden und im krieg. Det är en omstöpt gammal fars, om hvars smakfulla innehåll man kan göra sig en törestallning, då man får veta, att Napoleon II i ett maskeradupptåg föres sangen omkring i en bur, hvilket naturligtvis i hög grad väcker askadarnes förtjusning. — Vidare föredragas nästan hvarje afton patriotiska sånger med publiken som korsangare och slutligen har Cirkus Ciniselli äfven eiter basta förmåga bidragit till att iyita den fosterländska stämningen genom att uppföra scener ur striderna vid Woerth, Metz och Sedan med stora kavalleri-, insanteri-och artilleristrider, med nationalh mner och Preussenlied samt med ett tullkomligt anticiperadt triumtiutag i Paris. Egendomligt nog har repertoirerna i ötrigt hutvuddakligen bestått at akta pariserarbeten, sasom Offenbachs -Storhertiginnan, Erihetsbröderna o. s. v. — De som uppgitvit allt hopp at få dricka Champagne nästa ar, kunna lugna sina upprörda kanslor. I trakten af Reims har under de sista veckorna vinskörden oafbrutet fortgått med sådan itver att man till och med arbetat pa Söndagarne. Kommenderande generalen, storhertigen af Mecklenburg, nar utfardat ett strangt förbud mot störande af vinskörden och den tyske soldat, som på minsta sätt bryter mot detta förbud eller ohägnar vinplanteringarne, stalles inför krigsrätt. Deremot sagas de redan färdiga Champagnetorråden ansenligt ha hopsmält, i det sagde vinsort förekommer ätven vid den mest blygsamma, tyska falttafiel.

20 oktober 1870, sida 3

Thumbnail