b meters omkrets. Den har kostat 120,900 Ires och är tillverkad i Voruz kanongjuteri i Nantes. I gar var den första mulna dag i Tours under loppet af den sista månaden. I dag regnar det starkt och man spår dåligt väder öfver hela norra och östliga Frankrike. Man glädes deröfver, ty man tycker att preussarne hatt det allt för godt i deras baracker. Diplomatien. Constitutionnei uttalar sig om Thiers mission i en artikel, hvilken bar till rubrik: Den diplomatiska situationen, och lyder sålunda: -Sedan Thiers i London gjort ett försök, som icke motsvarade hans förväntan, begaf han sig till S:t Petersburg, hvarest han hade flera sammankomster med kejsar Alexander och furst Gortschakoff. Craren emottog Thiers med den storsta beredvillighet, och värt sandebud kunde inse, att rent personliga bevekelsegrunder athölio kejsar Alexander II tran att gitva etter för de kanslor, at hvilka hans ord buro pragel. Det är intet tvitvel om, att Frankrikes ställnivg i hög grad sysselsätter den ryske kejsaren och inger honom stora bekymmer. Thiers hade tilltälle att göra samma iakttagelser hvad rikskansleren betraffar, i det furst Gortschakoff såg sig nödsakad att erkänna, uet resultaten at kriget kunde utsätta Europas jemnvigt tör stora faror. Thiers hade emellerud ingen ovärighet att upptäcka, att den preussiska diplomatien gatt honom i förväg hos det ryska hotvet, och att han icke gerna kunde erhålla annan vinst af dessa konferenser än vittnesbördet om ett iutresse, som väl kunde ha värde, men om hvars definitiva betydelse man icke kunde hatva bestamd åsigt. Han tann i S:t Petersburg liksom en genklang at den stamning han tunnit i London; ätven tycktes familjetörbinuelser lägga band på statsmännens initiativ och törlama verkan at den offentliga opinionen. Om Ryssland ville rätta sin hallning etter Englands, så skulle man ha skal att hoppas gyunsamumare ett förhållande; ty i Eugland är nu stamningen valvilligare mot Frankrike an vid krigets utbrott. Thiers bar redan tör flera dagar sedan begitvit sig till Wien. At det ofullstånuiga resultat, han erhållit i London och Petersburg, nara vi intet hopp om, att det skall lyckas honom få en bestamd öfverenskommelse med Österrike, huru mycket än denna makt önskar göra något för Frankrike. Röster från Tyskland. Die Tagespresse innehåller följ. skritvelee irån Ruen at d. 6 Okt.: Nya truppmassor afsandas oupphörligt från Tyskland till Frankrike; militartransporter taga alurig slut, all annan trafik på jernbanorna i gransdutriktena är oordentlig, till en del alldeles afbruten. Det finnes ätven retourfrakter; de bestå at fångar, sårade och sjuka, krymplingar och ofta lik efter stupade eller på annat sätt omkomna, tillhörande familjer at högre samhällsklasser. Den stora massan af döda begrafvas naturligtvis i fransk jord, och hvem kan säga huru många tusende lik af tyska soldater den sedan iunesluter. Det oaktadt är antalet af de aterförda tyska soldaterna ofta större än antalet af alla dessa otantliga eftersandningar. Fastän man således i oändlighet forttar att skicka trupper till Frankrike, och ehuru man bildar nya armekårer, tviflar jag mycket på, att de tyska härarne i detta ögonblick aro likaså manstarka, som då de ötverskredo gransen. För att komma till detta resultat, behofver man blott noga lagga märke till de notiser, hvilka de krigslystna tyska tiuningarne införa i obevakade ögoublick. I en nationalliberal tidning i Mainz för d. 3 Okt. läses således töljande: Under nästkommande 14 dagar skola troligen, liksom händelsen var förra veckan, hvarje matt inträffa harstades 3 till 400 sarade. För tulla 3 veckor äro såleues dylika tåg arrangerade, och hvem vet, huru många olyckliga etter uenna tid tillkomma. 1Frankt. Zw för d. 4 Okt. berättas: I går var ånyo transporten af sårade och sjuka tyska soldater liflig. 850 kommo barigenom. Den militära trafiken på Neckarbanan tar under September månad utomordentlig. Till reservbataljoner bestamdes 1508 man, till bären 275 officerare och 12.525 man. Hemsanda blefvo 15.012. At sjuka och sårade aukommo hit 291 otticerare och 14,22 man. Detta vill med andra ord säga, att till Fraukrike fördes tillsammans 14,508 och deritrån 29,325 tyska soldater. Förmiuskniugen at den effektiva styrkan i Frankrike var således 14,817 man, oafsedt dem, hvilka blifvit begratna derstädes, förda i fältlasarett eller till Belgien. På samma sätt synes förhallanuet vara på andra håll. Det är icke utan gruud som man utrymmer lasaretten i det vestliga Tyskland för att bereda plats åt tlera olyckliga. Af tidningarne erfar man, att många af dessa stackars menniskor, hvilka kommit på battringsvagen, tillsatt lifvet för de omflyttningar, man företagit med dem. Af Frankfurterbladen ses äfven, att patienter, hvilka lida af rödsot eller äro konvalesceuter, föras till innevanarne, liksom vanlig indvartering. Då qvartervårdarne ofta äro så tattiga, att de icke kunnat anrätta maten etter de sjuka soluaternas behof, tå dessa återtall och utbreda smitta i husen. Nu begynnar den ogynnsamma årstiden, och när dertill kommer delvis brist på lilsmedel för hären, och emedan flera sträckor i Frakrike äro :utsugna, dels deraf att tillförseln från Tyskland afbrytes af de så otta hånade mobilgardisterna och friskyttarne, så torde det största elaude iörestå solnaterna, hvilka reuan förut äro starkt medtagna af strapatser och brist. Man säger visserligen i Berlin, att Frankrike icke är i stånd att langre gora motstånd, och skildrar dess soldater, som fullkomliga karrikatyrer; men om det förhållit sig så, skulle man utan tritvel för längesedan tilliutetgjort hvarje motstånd. Preussarne ötverlemna sig lätt åt illusioner. En preussisk gardesotficer höll, som man vet, vad med Girardin, att han d. 15 Sept. skulle vara i Paris. På denna dag kommo de preussiska förposterna icke in i Paris, utan endast utanför staden. Sedan sade man: Denna hufvudstad kan icke hålla sig tre dagar när vi komma dit! Men sedan dess ha tre veckor förflutit, 3 dyrbara veckor, ech ännu har den verkliga belägringen icke begynt. Drager kriget ännu ut på längden, skall mången tysk familj komma att få lära känna, hvad en tillfredsställd eröfringslystnad kostar och hvilket förtvifladt spel man vågar med tältropet: Ingen fred utan Elsas och Lothringen?. Från Florens skrifves, att prins Amades d. 10 d:s emottagit anbudet af spanska kronan. Uppgiften torde tarfva bekräftelse, ty om republiken kan bevara sig i Frankrike, så skall äfven Spanien bli republik, hvilket det för öfrigt redan faktiskt är. Från Florens meddelas äfven, att alla jesuiterna skola lemna Rom och slå sig ned — i Preussen. Gratulerar! Från England meddelas, att drottning Victorias tjerde dotter, prinsessan Louise, förlofvats med hertigens af Argyll äldste son, marquisen af Lorne. Om denna nyhet är sann, skall den väcka stor sensation i England.