Från Utlandet. Det visar sig öfverensstämmelse i de franska och tyska berättelserna om de senaste händelserna kring Paris, och man kan möjligen leta ut sanningen, när man närmare skärskådar de franska uppgifterna och tillbörligt uppmärksammar den säregna egenskapen hos de officiela preussiska telegrammen att aldrig omtala något, som kan anses ogunstigt för de preussiska vapnen. Den tyska cerneringskretsen kring Paris utgöres naturligtvis af tvenne linier, den ena mera framskjuten och innefattande de batterier kvilka äro afsedda att beskjuta den cernerade staden; den andra och yttre, hvilken egentligen omfattar hufvudstyrkan af belägringsarmeen och skall lemna manskapet för såväl batteriernas servering och försvar som äfven tör angrepp. Den senare eller andra linien intogo tyskarne under dagarne till d. 19 Sept., men ha sedan dess närmat sin första linie betydligt mot Paris och för dennas räkning uppkastat verk, i hvilka batterier anordnades, tör att börja beskjuta några af fästena och inleda bombardementet, hvilket göres mer och mer nödvändigt, på grund af den tilltagande sjukligheten och proviantbristen inom armåeen. Ett af oss i går meddeladt officielt tyskt telegram säger, att tyskarne inneha samma ställning, som de haft sedan d. 19 Sept. Jemföra vi härmed Gambettas proklamation om tilldragelserna, hvilken nu föreligger mera fullständig, så säger den: ÅPreussarne hafva rundtomkring Paris utdrifvits ur de ställningar, som de i 3 veckor innehaft. Vi fästa uppmärksamheten härpå, för att läsaren må sjelf sluta till, med hvilken försigtighet, man numera får upptaga de preussiska telegrammen. Detta t.ex. ljuger ej direkte, men det döljer sanningen under en fiffig advokatorisk fint. Det är således emellertid till den linie, preussarne intacit sedan d. 19 Sept., som vi ha att hålla oss. Och det kan numera anses otvifvelaktigt, att denna främsta linie måst at tyskarne lemnas, hvarigenom bombardementet af Paris blir fördröjdt. Det tyska telegrammet säger, att inga för fransmännen segerrika fäktningar egt rum. Det beror naturligtvis på, hvad man menar med segerrik. Den franska bulletinen säger, att fransmännen gjorde ett utsall mot Chattillon och Bagneux (tyskarnes främsta linie mot fästena Vanves och Montrouge), hvarvid mobilgardets chef, general Dampierre, stupade. De fingo visserligen draga sig tillbaka om altonen, men de lyckades likväl att taga positionerna och demontera batterierna derstädes, hvilket var deras afsigt. Denna strid stod enl. fransk uppgift d. 13 d:s, om någon strid den dagen tiger det tyska telegrammet, som endast säger, att förpostaffärer egde rum d. 14:de och 15:de. Det bryter således ej heller här direkte mot sanningen, men det vanställer likväl det verkliga förhållandet. Förnekandet af för Frankrike segerrika fäktningar kan också öfverensstämma med sanna förhållandet derutinnan, att det är de fraanska fästenas kanoner, som tvungit tyskarne att lemna sin framskjutna srämsta linie. Härom lemnar ett i Times tör d. 14 d:s meddeladt telegram följande närmare uppgifter, hvilka äfven närmare belysa Gambettas utfärdade bulletin: