talat preustarnes angrepp på St. Quentin (NO. om Paris). Gazette de Cambraik förtäljer nu närmare härom: Omkring kl. 411 i Lördags (åtta dagar) sades preussarne befinna sig på några få kilometers afstånd från staden, på vägen till La Fere. Trummorna kalla till vapen. Nationalgardena skyndade till sira poster. Prefekten, Anatole de la Forge, kom, iklädd nationalgardesuniform, ned på stadens förnämsta torg med ett svärd i ena handen och en revolver i den andra. Han helsade befolkningen och förde den ut i striden. Fyra starka barrikader hade uppförts under de sista fjorton dagarne i Rue dIsle, en på kanalbankarne och 2:ne andra, på 100 meters afstånd ifrån hvarandra, i det inre af staden, och den fjerde stängde vägen från La Fere till spetsen af Faubourg dsle. Denna barrikad kunde för några ögonblick endast försvaras af tio man. Striden började vid ingången till staden, nära Stora Kanalens barrikad, hvilken utgjorde en stark ställning. Prefekten stod främst i faran, så länge striden pågick. Hans mod var beundransvärdt. Preussarne, hvilka voro omkring 900 till antalet — 600 man infanteri och 300 man kavalleri — förskansade sig på jernvägsstationen. Begagnande sig af husets utskjutande vinklar, såväl som af öppningarne i jernvägsbalustraderna, sökte de att utveckla en linie som skarpskyttar. Det oaktadt kunde de ej nå nationalgardet; de till och med ledo stora förluster; hvarje karl, som visade sig, blef skjuten; den bekante skytten Bosquetta, från S:t Quentin, omnämnes bl. a. såsom hafvande dödat eller sårat sex eller sju preussare, af hvilka en var en högre officer. Striden varade tills omkring kl. 2, då preussarne drogo sig tillbaka på vägen mot Marle. Nationalgardet, som saknade snabboch långskjutande gevär, kunde ej förfölja dem. Om vi blott haft 300 soldater med chassepots, så skulle ingen preussare kommit undan, sade innevänarne i S:t Quentin i går. Fienden bortförde sina döda och sårade på vagnar, hvilka de genom reqvisition förskaffat sig; på grund deraf kan deras förlust icke noggrannt angifvas. Den uppgick enl. den mest opartiska beräkning till omkring 40 eller 50 man. Vi hade på vår sida 3 man i döda och 5 eller 6 sårade. En af de döda, modellsnickare, var fader till 11 barn, hvilka staden upptagit såsom sina. 3 fransmän gjordes till fångar; 11 preussare förblefvo i våra händer.