Göteborgsposten – 18 oktober 1870, sida 1

ROFFOGLÄAR-). Roman af M. Braddon, förf. till Lady Audleys homlighet m. fl. Öfvers. från Engelskan. Han väntade otåligt på nästa dag; men :ista dag led madame Meynell fortfarande af trötthet oc illamående. Det var först på tredje dagen som hon visade six -.d middagsbordet, blek, tyst och tankspridd. Gustave betr ktade henne då och då från sin aflägsna plats och såg alltid samma hopplösa, frånvarande uttryck i hennes soreögon. Han var sjelf tyst och tankspridd. — Hvad drömmer du om? sade hans når aaste granne till honom. Du är riktigt odräglig. Gustave blef ej lifligare och mer underhållande för det. Den främmande damens bleka ansigte gjorde honom helt betryckt. Han hoppades få några minuters samtal med henne efter middagen, men hon försvann innan desserten var slut. Under mer än en veckas tid visade hon sig på samma sätt vid middagsbordet, ätande högst obetydligt, sägande ingenting utom några enstaka svar sum värdinnan då och då kunde frånrycka hennes bleka läppar. En varelse på en gång så skön och så djupt sorgsen blef ett föremål för ) Forts. fr. N:o 240.