Göteborgsposten – 15 oktober 1870, sida 2

an Utlandet, Tyskarnes krigtoringssätt i Frankrike till ager 1 vildhet. UItpressuingar at alla slag, arkebuseringar samt byars och städers nedbrännande höra namera till ordringen för dagen. Denna viluhet kan endart förklaras deraf, att de se, huru den transka betolkningen restarkare och starkare, huru deras i uppenaypas och huru Paris håller sig, så att de sjeltva hotas med hungersnödens gräsliga qval, hvilka de enligt hr Bismarcks förtroliga meddelande till åtskilliga engelska korrespondenter tilltänkt andra. Det råder alltför stor enstämm aghet i de tyska korrespondenternas egna klagomål ötver proviantbristen, att man skulle kunna tvifla på denna för tyskarne ogynnsamma owständighet. Derjemte går det ytterst långsamt med framför randet at beläg: ingsartilleriet till Paris, derför att jernvägen är utsatt tör täta upprifningar af de kringsvärmande sranska friskarorna. Härigenom drager det på ett betänkligt sätt ut på tiden, och detta är det farligaste för preussarne. Å auara sidan uppskakas den franska befolkningen ur den förstämning, som de upprepade nederlagen verkat. Den finner, att enda medlet att unds-lippa förstöring ligger i en kraftig resning i massa; och denna resning pågår faktiskt, hvilket visar sig af de på allt flera ställen inträffade striderna och skärmytslingarne. IIartill äro onekligen de preussiska utpressningarne i väsentlig mån skulden. De ha bandit sitt eget ris; måhända ha de varit tvungna härtill. Men i så fall måste deras ställning ha varit betänkligare än vi trott. —