Göteborgsposten – 14 oktober 1870, sida 3

En revolutionsepisod. Enligt Gazette de Nimes har i Nimes under ett möte i stadens klubb ett uppträde egt rum, hvilket påminner om händelsen i Lyon så till vida, att en konflikt mellan konservativa och revolutionära elementer uppstod, — en konflikt, hvilken, liksom emöten i Lyon, äfven hade sin komiska sida. På dagordningen å klubbmötet stod äfve. ett förslag af en delegerad från Lyon om att utnämna en välfärdskomit för att med reqvisitioner hos privata främja det nationella försvaret. Markis de Valfons beträdde talarestolen och uppväckte redan häftigt missnöje vid sina första ord: Mina herrar! — i aro inga herrar, endast medborgare! ljöd det rundtom i salen. — Vi äro alla medborgare och herrar! svarade markisen. (Bravo!) Med de föreslagna medlen, fortfor han, skall man icke vinna krafter nog att drifva fienden ut ur landet. Man vill upprätta en regering i söder, säger man. Det är ju endast att resa det ena altaret mot det andra, och skall bidraga till att förlama regeringen i Tours, hvilken vi allena böra erkänna (Larm och hyssningar. — Kasta ut honom!) Ordföranden: Lat medborgaren Markis de Valfons tala till punkt. (Det finnes ingen Markis längre;) Markis de Valfons: Jo, mina herrar, jag är markis! Denna titel blef tillkämpad på valplatsen i det förra århundradet, då Frankrike eröfrade provinser, istället för att det nu mister dem. (Mycket väsen). Den oförfärade markisen protesterade ytterligare emot makten och mot divisionsgeneralen Monnets godtyckliga afsättning af folket. Icke på detta sätt, mina herrar, icke med att kasta våra öfverstar och generaler i fängelse, sade han, amlar man nya regementen och åstadkommer organiserade stridskrafter. På detta vis tillmötesgår man endast mot preussarne. Vi böra endast erkänna och lyda regeringen i Tours. (Kasta ut honom; häng honom! Bifall i bakgrunden.) Det lyckades emellertid några omtänksamma män och flera af markisens vänner, att oskadd föra denne ur salen.