Göteborgsposten – 13 oktober 1870, sida 3

— 2 2 Smanyheter från kriget. Från Ingolstadt berättas i Frankf. Journ. att den första ståndrätten egde rum d. 24 sistl. September, dervid en fransk jägare Jean Pierre Hamel, som i berusadt tillstånd handgripligen förgått sig mot en tysk underofficer, dömdes till arkebusering. Han gick med en hjeltes lugn till döden. Med fasta steg passerade han förbi sina kamrater, tillropande dem ett ljudligt: Adieu! Då man framkommit till exekutionsplatsen, svängde han sin mössa och utropade: ire la France! Ian tillät ej att hans ögon förbundos och kommenderade sjelf med fast stämma : Ge fyr! Han sjönk ögonblickligen död till marken genomborrad af kulorna från fyra landtvärnsmäns gevär. — En brefskrifvare från Kassel yttrar bl. a följande: Hvar och en, som besöker Wilhelmshöhe i afsigt att få se den fångne kejsare Napoleon, medför säkert en förut uppgjord föreställning om hans utseende. De flesta skola dock finna detta fantasiporträtt föga öfverensstämmande med verkligheten. Napoleon är nemligen af liten växt, obetydligt öfver o fot lång, temligen korpulent och går något framåtböjd med hufvudet lutadt åt venster. Venstra handen håller han vanligen på ryggen, i den högra bär han en lätt spatserkäpp, på hvilken han dock ej stödjer sig. Sålunda synes han försänkt i djupa tankar långsamt skrida framåt genom Wilhelmshöhes alleer. Väntar man sig att få se ett martialiskt svart skägg, blir man bedragen; i stället ser man ett par måttligt stora, blonda mustascher och ett d:o pipskägg, hvilka dock ej synnerligt sticka af mot ansigtet. Håret är klart blondt, lätt gråsprängdt, temligen kort och ligger slätkammadt omkring hela hufvudet. Till fots rör sig Napoleon alltid mycket sakta och med små steg framåt; deremot stiger han med en förvånande vighet och ledighet till häst samt är en lika skicklig som elegant ryttare. — Ett ögonvittne berättar från Sedan: Vid en ambulans påträffade jag ett olyckligt, gräsligt stympadt barn, knappt 12 år gammal, en gosse; en söndersplittrad bomb hade slitit af honom båda fötterna och högra handen; hans tillstånd var hopplöst, smärtan hos hans arma moder, som knäböjde vid sängen, hjertslitande. Det stackars barnet hade under följande omständigheter blifvit, äfven det, ett offer för kriget: Det var den fruktansvärde 1 September. Kejsar Napoleon hade just återvändt till Sedan, stigit af hästen å Place Turenne och lemnat tyglarne åt en liten framskyndande gosse. I detsamma öste ett tormligt regn af granater ner öfver staden. En bomb sprang sönder vid foten af Turennes staty, den olycklige gossen, som höll kejsarens häst, tilltygades på ofvan beskrifna sätt af den förfärliga projektilens skärfvor, hästen dödades, flera personer af kejsarens svit blefvo svårt sårade, men kejsaren sjelf förblel ensam ogårad. — Beskrifvaren fortsätter: Jag har en god vän, en ung rik goddagspilt, som hittills betraktat sentimentaliteten som en längesedan öfvervunnen ståndpunkt oeh som affekterar att vara i grund och botten skeptiker. Han hade före mig gjort en utflykt till Sedan. Då han återkom derifrån, begärde jag att få veta några detaljer derifrån. Man måste med egna ögon ha sett denna gräsliga förödelse för att kunna tro derpå, beskrifvas kan den ej . .. han kunde ej fortsätta, tårarne qvafde hans röst och den unge skeptikern gret som ett barn! — En tysk korresp. berättar bl. a. följande i ett bref från Sedan: Verkningarne af våra bomber voro förfärliga. I den första tältraden funno vi fem, i den andra sex franska soldater, som dödats af samma skott. Den sistnämnda gruppen var sysselsatt med att spisa sin soppa, då bomben kreverade. Den sprang sönder i sjeltva kroppen på en soldat, som satt midt i kretsen. Denne var alldeles förkolnad från bröstet och hela vägen ner, i det köttet och uniformen bildade en enda svart massa. En annan hade mistat hela ansigtet och framdelen at hjessan, hjernan låg qvar i återstoden som i en skål. En tredje hade fått hufvudet afslitet jemnt med halsen och en fjerde hade förlorat hela nedra delen at ansigtet just som han vari begrepp att föra sin soppskål till munnen.