Göteborgsposten – 13 oktober 1870, sida 1

Tidskrifter. Det är med tillfredsställelse vi erkänna det punktliga utgifvandet af tidskriften Framtiden, hvars läsekrets också allt mer och mer utvidgas dels derigenom och dels genom det varmt frisinnade, oftast ypperliga innehållet. Vårt nu för tiden, då de snabba verldshistoriska händelserna i så hög grad sysselsätta den allmänna uppmärksambeten, strängt anlitade utrymme tillåter oss tyvärr icke att så fullständigt, som vi skulle önska, redogöra för de uppsatser, som förekomma i de båda sista häftena för September och Oktober. Vi måste derför inskränka oss till ett kort omnämnande. I Septemberhäftet har utgifvaren, Carl von Bergen, börjat en artikelserie med rubrik : eligiösa stridsfrågor i nutiden, hvilken lofvar att bli af stort intresse och vittnar om, huru det andliga reformationsarbetet, hvilket är trosbekännelsernas förandligande, alltjemt fortgår, ett ständigt utsäde som lofvar de rikaste skördar för framtiden. Den följande uppsatsen, som fortsättes i Oktoberhäftet, är Herr von Bismarck och Borussianismen af A. Hedin, som häri med talangfull skärpa blottar den bismarckiskt-borussiska politiken, i det han med den historiska kritikens krattiga grepp bortrycker det skynke med påskrift: Ett enigt Tyskland, med hvilket männen vid Spree lyckats göra den tyska nationaliteten, fredlig och frihetsälskande till sin natur, till ett verktyg för en eröfrande och reaktionär politik. Vi rekommendera dessa uppsatser till allmän begrundning. — C. G. Estlander har lemnat en uppsats: Sägner om Sigurd Fåfnesbane, hvilken redogör för skilda tolkningar af denna sägen. — I Oktoberhäftet medelas forts. af Politiska betraktelser, en artikelserie som redan förut väckt ej ringa uppmärksamhet. Här föreliggande uppsats sysselsätter sig med regeringsmaktens konstruktion, syftande till starkt utpräglad ministerstyrelse, der olägenheten af de fleras makt afhjelpes genom den största öfverensstämmelse i åsigter, hvilka återigen skola vara ett uttyyck af solkviljan, under det monarken är den makt, som reglerar denna enhet mellan styrelsen och folkviljan. Det är naturligt, att förtattaren med dessa ministrar ej menar blott dugliga administrativa talanger, utan äfven skickliga ledande statsmän. De följande uppsatserna äro: Hans Järta och Carl XII af Rudolf Hjärne och De senaste årens undersökningar om hafsfaunans gräns mot djupet af F. Smitt. Vi mottogo redan för någon tid sedan Juli-Augusti-häftet af den äfvenledes regelbundet utkommande Nordisk Tidskrift, hvilket erbjuder ett urval af särdeles goda artiklar. Den första är: Om Materialismen af Axel Nybleus, på hvars framstående förmåga, att med synnerlig klarhet och redighet populärt utveckla de djupaste problemer inom tankens verld, vi redan förut flera gånger haft tillfälle att fästa allmänhetens uppmärksamhet. Materialismen är ett af vår tids ogräs, men för att kunna skilja ogräset från hvetet, måste man känna dess natur och karakteristik. Här i fråga varande uppsats vägvisar i detta fall med den rediga tankens lykta och uppskär med kritikerns och dialektikerns skarpa knif giftbölden. — Dr Rosenberg har i en uppsats Om at skrive Nordens historie talangfull; visat nödvändigheten at en gemensam behand. ling af de nordiska folkens historia, emedan de haft och ha alla större rörelser gemen samma och man ej kan rätt uppfatta dess, betydelse för Norden, om de icke ses i