Göteborgsposten – 11 oktober 1870, sida 3

smänyheter från kriget. I Metz tilldrog sig för någon tid sedan följande: Två kopman råkade en afton, då de höllo på att stänga igen sina bodar i ordvexling. Sedan den ene användt alla de skällsord, som han kunde hitta på utslungade han till sist epitetet: Prussien ! (preussare). Ursinnig af raseri störtade den andre till domstolen och anklagade sin vederpart. Tribunalet fällde följande dom: Alldenstund och i betraktande af att under nuvarande omständighet det af klaganden som särande och förklenande ansedda epitetet: prussien! i sjelfva verket innebär en försätlig dubbelmening, dömes svaranden härmed till 3 månaders fängelse, 500 fres i skadestånd 50 fres böter och ersättan de af rättegångskostaaderna. — Konung Wilhelm sysselsätter sig i högqvarteret i Ferrieres äfven med ordnandet af frågor af ringa betydenhet Så är ett engagements kontrakt med en nyanställd sångare vid k. operan i Berlin dateradt: Ferrieres d. 20 Sept. 1670.0 — Times meddelar följande afskedsbref från en fransk läkare som fann döden vid Sedan: Midt under slagtningen, omsusad af kulor säger jag dig mitt farväl. De kulor, som hittills undvikit mig, skola ej längre skona mig. Farval, min älskade, älskade hustru! Jag hoppas att någon medlidsam själ skall tillställa dig denna min afskedshelsning. Jag har uppfört mig tappert och jag dör, emedan jag ej velat öfvergifva våra sårade. En kyss. II. V. — En ung flicka i Hamburg hade läst i tidningarne, att de tyska soldaterna isynnerhet voro i behof af varma kiädespersedlar och hon beslöt derföre att skicka sin fästman, som gjorde tjenst i tyska hären, ett par riktigt varma yllekalsonger. Hon köpte dem också, men, o ve! — de vägde öfver ett skålpund och med posten få ej sändas brefpackor till hären om öfver 1(, tb.:s vigt! Hvad var nu att göra? Flickan var omellertid ej rådlös, hon fattade en sax och klippte kalsongerna i två delar. Derpå inpackade hon de båda benen i hvar sitt paket och var till och med nog förtänksam att i den ena lägga en synål och en ända garn, på det att fästmannen sjelt