Göteborgsposten – 8 oktober 1870, sida 2

Dresdn. Journ.: icke få sin man? Från Paris erfara vi för dagen intet nytt. Inom tyska armeen väntade man, att högqvarterets förläggande till Versailles skulle bli signalen till ett angrepp mot Paris. Högqvarteret är nu förflyttadt. Vi afvakta med oro telegratens bud. Äfven S:t Clouds slott har nu besatts af tyskarne, och en tysk korresp. hänvisar med ev för honom berättigad sjelfkänsla derpå, att de således nu kommit i besittning af sjelfva den plats, hvarifrån krigsförklaringen utgick. Man har trån slottsträdgården den friaste utsigt öfver södra stadsdelarne af Paris. Korresp. tillägger: Det inre af slottet står ännu alldeles sådant, som då kejsarefamiljen lemnade det. På det gröna bordet i Salle des conseils ligga krigskartor och kolorerade litografiska afbildningar af de olika preussiska truppafdelningarne. Alldenstund slottet såsom strategisk punkt är af ringa vigt och man vill med den största skonsamhet förfara mot S:t Clouds byggnader, har man ej starkare besatt de praktfullare rummen. Staden S:t Cloud är utrymd af fransmännen. Vi meddela här nedan Bismarcks berättelse om sina underhandlingar med Jules Favre. Den visar, hvad som förut förnekats från tysk sida, att Bismarck verkligen fordrade, att ett Paris beherrskande fäste skulle uppgifvas under vapenstilleståndet, ifall Frankrikes konstituerade församling skulle sammanträda i Paris. Morning Post för d. 1 d:s meddelar ett långt bref från dess pariserkorrespondent, mottaget med ballongposten. Korrespondenten beskrifver den atmosfer af misstanka hvari han lefver, och som under en resa fram och tillbaka från St. Denis tre särskilda gånger bragte honom i bryderi, samt yttrar: — Ni har ingen ide om hvad det vill säga att bevakas af tusen misstänksamma ögon, tillhörande personer som brinna af lust att jaga en kula eller ett stycke kallt stål i den förste främling som de komma öfver. Jag skulle långt heldre vilja vara i öppen batalj. Man vågar ej se på en gatas namn eller begära ringaste upplysning eller ens så mycket som vända på hufvudet och peka på ett föremål. Den enda säkerheten ligger i att antaga ett utseende af den största likgiltighet för allt som omgifver en, och då man blir antastad bibehålla fullkomlig köld och visa den största möjliga frimodighet. Kemisterna ba blifvit ålagda att i sin mån arbeta på försvarandet af Paris. En sådan försäkrade brefskrifvaren, att med ett nyligen upptäckt preparat — ett slags knallpulver som är tio gånger värre än något hittills kändt sådant — kan han blåsa preussiska armsen bort från jordens yta. Han har äfven ett anoat preparat, hvilket genast förbränner hvarje lefvande varelse, mot hvilken det blir slungadt, och slutligen förklarar han, att han eger medel att sönderdela sjelfva vattnet och förvandla det i förtärande lågor. Denne herre är i regeringens tjenst och har redan tillagat det mest diaboliska mottagande af preussarne. De ha verkligen redan erfarit de förfärliga verkningarne af hans skicklighet genom explosionen af två torpedos, hvilka sägas ha dödat 700 man, och de blottställda punkterna i försvarskedjan äre tätt besådda med dylika förstörelseredskap. I departementet Gers skall en liten trikår hafva bildat sig af ett ganska egendomlgteslag. Den består af 50 utvalda skyttar, hvlka äro klädda i svart från topp till tå. De hafva ett svart banr med en dödskalle på och förpligta sig till den strängaste tystlitenhet. Alla kommandon utfärdas genom tecken. De äro väpnade med minierifler och mottaga uniform och sold af sin chef, en fransk adelsman, hvars namn ingen at dem känner. Enligt en berättelse trån Berlin till Augsb. Allg. Ztg skall Jules Favre i sitt sista samtal med grefve Bismarck d. 20 Sept. hafva visat en temligen stark benägenhet att gå in på de af förbundskanslern föreslagna vilkor för vapenstillestånd, men blifvit ösverröstad af sina kolleger i Paris. Korrespondenten tilllägger: Man kan icke nu förutsäga med hvilken regering Tyskland vill sluta fred, men så mycket är säkert, att underhandlingarne från Tysklands sida skola töras med en lysande och storartad apparat. Det är nemligen kung Wilhelms öuskan, att alla tyska furstar, äfven de sydtyska, skola vid bangs sida hålla ett segerintåg i Paris och stanna der så länge underbandlingarne fortgår. Från Warechau skritves d. 29 Sept. till Här råder för ögonblicket i mycket hög grad en ovanlig militärisk verksamhet. Man ser hvarje dag kanoner med tillbehör föras genom gatorna och de föras både emot söder och mot vester. General Todtleben har nyligen inspekterat fästningarne i konungariket Polen och fästningen Modlin, och har efter en dags vistelse härstädes ånyo rest bort. Från Modlin berättas, att man ifrigt sysselsätter sig med anläggandet af förskansningar och jordverk vid denna fästning, som redan förut är mycket stark. Utom dessa jordverk hvilka stå i förbindelse med fästningen, uppkasta soldaterna efemera skansar, hvilka genast kastas igen, tydligen i den afsigt att öfva soldaterna till hastiga skansgräfningar. Bismarcks berättelse om underhandlingarne med Jules Favre. Ferrieres d. 27 Sept. Den berättelse, som hr Jules Favre meddelat sina kolleger angående sina underhandlingar med mig, föranlåter mig, att äfrenledes om de öfverläggningar, hvilka egt rum mellan oss, göra E. Exc. ett meddelande, som skall sätta eder i tilfälle att få en sann uppfattning af förloppet. I allmänhet kan hr Jules Farres framställning icke förnekas det erkännandet, att han bemödat sig STUtvur 518 äaeö—iRi s 22 4—