Göteborgsposten – 8 oktober 1870, sida 1

ningarne voro puts weg. Detta var för honom så mycket oförklarligare, som han med säkerhet visste att han ej vid något tillfälle haft penningarne uppe ur västfickan under hela dagen. I Tisdags häktades den ofvannämnde arbetskarlen Johannes Berndtsson såsom misstänkt för denna stöld, på den grund att han under de sista dagarne lefvat på mycket stor fotsamt klädt upp sig från topp till tå. Vid polisförhöret har Berndtsson dock icke velat erkänna att han direkt stulit penningarne, utan påstod han, att då han i sällskap med Johannes Andersson skulle återvända till Redbergslid, efter det de skiljts från ynglingen Carl Anders son, hade han funnit en penningebundt liggande a väsen, hvilka penningar han, utan att nämna något för Johannes, stoppat på sig. Äfven för Carl Adrsson, som dagen derefter omtalade sin förlust, hade han icke aktat nödiat att omtala sitt rika fynd. Af penningarne hade han användt omkring 50 rdr till inköp af kläder, ett s. k. dragspel m. m., och resten till nöjen samt matoch dricksvaror utom 2 rdr 63 öre, som han vid häktandet innehade. Arbetskarlen Johannes Andersson, som under hela vägen till och från Redbergslid varit i Berndtssons sällskap, påstår med bestämdhet att denne icke upphittat några penningar under vägen. Den vidare ransakningen öfverlemnades till rådhusrätten och blef Berndtsson införpassad till cellfängelset Vådliga hemfridsstörare. Säckbärarne Erik Börjesson och Carl Johan Malmros, båda gamla poliskunder, stodo i Thorsdags tilltalade inför poliskammaren att ansvara för det de vid 11-tiden i Tisdags afton gjort hemgång i huset n:o 91 i Albostaden. De hade nemligen först med våld inträngt i skomakaren A. Larssons bostad i nämnda hus dervid de söndersparkat dörren samt sedan de inkommit i Larssons lägenhet öfverfallit honom med hotelser och grofva oqvädinsord. Derefter hade de inslagit dels en fönsterruta till en annan lägenhet i samma hus och dels sönderbrutit såväl fönstret som fönsterbågen i förstugan uti andra våningen. Genom sistnämnda fönster hade de sedan uthoppat på gatan der de under en stund fört ett förskräckligt oväsen. De i huset boende personerna tordes knappast säga ett ord af fruktan att de vilda sällarne skulle öfverfalla och misshandla dem. Börjesson påträffades af en poliskonstapel en stund derefter liggande öfverlastad och redlös å landsvägen, hvarför han uppfördes till vaktkontoret. Han uppförde sig under vägen dit på det mest vildsinta och våldsamma sätt. Vid polisförhöret sade sig Börjesson ha varit så full vid det ifrågavarande tillfället att han icke kunde påminna sig hvad han gjort, men ansåg det icke troligt att han, som icke vill göra någon menniska något ondt, kunnat uppföra sig så illa som det blifvit beskrifvet; Malmros nekade deremot helt och hållet för angifvelsen hvad honom angick samt påstod att han i stället fått stryk af ett par personer som bodde i huset. Såväl husegaren, timmermannen A. Jakobsson, som en mängd vittnen intygade dock att det tillgått på det sätt som ofvan omnämnts. Det var antagligt att Börjesson och Malmros, som förut bott i huset men blifvit vräkta derför att de lefvat som riktiga vildar i sitt hem, hvarigenom de öfriga hyres gästerna icke kunnat få frid och ro, företagit sig detta odåd för att hämnas såväl på husegaren som på de personer som inflyttat i deras förra lägenheter. Börjesson och Malmros dömdes att för hemfridsbrott hvardera böta 50 rdr samt Börjesson särskildt för upprepadt fylleri 15 rdr. Då ingen utaf dem var försedd med kontanter införpassades de till cellfängelset, Börjesson för undergående af 10 dagars fängelse vid vatten och bröd samt Malmros för undergående af 6 dagars d:o. De ålades derjemte att ersätta skadan å huset med 10 rdr 75 öre. Rådhusrätten. Deu föregisue ossicern. Med sjömannen Frans Gustaf Rosendahl från Karlskrona, hvilken d. 13 sistl. September olofligen tillegnade sig ett guldur med kedja, från skräddaren Carl Bjursten i dennes bostad, hvilken han besökt under uppgift att han vore officer vid flottan, hölls i Thors ligare förhör i rådhusrätten. Om sina lesnadsöden berättade Rosendahl,s om öppet erkände stölden, att han vid 13 års ålder fick anställning vid kgl. flotttan der han tjenat, de sista åren som förste matros, tills år 1869 då han tog afsked. I Februari månad d. å. kom han från utlandet hit till staden och har sedan uppehållit sig här. Rosendahl dömdes att för första resan stöld undergå 3 månaders straffarbete samt vara medborgerligt förtroende förlustig i 5 år. Guldsmeden 0. J. Bogren, som köpt det ifrågavarande uret för 16 rdr ehuru det var värdt omkr. 50 rdr, dömdes att för handel med misstänkt person böta 25 rdr. Stöld från fartyg. Som vi förut omnämnt hade för stöld straffade kronoarbetskarlen Carl Auzust Carlberg från Hjo d. 25 sistl. September från jakten Anna, då liggande vid Skeppsbron, tillgripit tvenne kavajer och ett par byxor, allt tillhö igt besättningskarlen Johannes Carlsson. Han hade derefter i en nära derintill liggande pråm iklädt sig dessa klädespersedlar, men detta var icke väl gjordt förrän han blef bemärkt af egaren till kläderna. Han tog derför till flykten men npphanns och häktades. Carlberg, som erkänt sitt brott, dömdes i Thorsdags af rådhusrätten att för sjerde resan stöld undergå 6 års straffarbete samt vara medborgerligt törtroende förlustig i 10 år. Med denna dom förklarade Carlberg sig nöjd. Limstöld i stor skala. Från förre handl. J. Magnussons linkokeriinrättning å IIult ans holme hade under en längre tid och vid olika tillfällen under innev. år större och mindre partier lin, tillsammans uppgående till omkring 50 l46. försvunnit. För tillgreppet häraf misstänktes en i Magnussons tillfälliga tjenst anställd arbetskarl vid namn Anders Wahlgren eller Wallgren, som han i prestbetyget uppgifves heta, hvilken sedan äfven erkänt att han stulit linnet vid olika tillfällen under kokningen; dock icke till så stor qvantitet som Magnusson uppbifvit. Linnet hade han sålt till åtskilliga handlande och andra personer här i staden. Rådhusrätten dömde i Thorsdags Wahlgrer eller Wallgren att för första resan stöld från husbonde undergå 8 månaders straffarbete samt vara m