Aktiekapital: 35,212 aktier å 142 rtdr. ..... rdr 5,000, 104: — Reservfonden........... 1,075,000: — Depositionsräkningen 2,590,684: 41 Girooch kontokuranträkningen . ,, —7,987,1757: 78 Postremissvexel-räkningen ....... -1,001,831: 58 Olyftade dividender ....... on 1,851: 65 Saldo af löpande räkningar 1,550,905: Intresseoch provisions-konti.... 679,17. rdr 19,887,309: 85 Finlands sjette allmänna landtbruksI möte har under dagarne d. 5—7 September egt rum i Helsingfors. Det var nu jemnt ett årtionde sedan Finlands landtmän varit allmänt samlade, och denna omständighet gaf mötets ordförande, öfverste C. von Kremer, anledning att i sitt helsningstal yttra några ord om landets hela utveckling under det förflutna decenniet — ett tidskifte, som tal. fann i åtskilliga afseenden vara mera rikt på händelser än något töregående. Hvad först landets ekonomiska förhållanden beträffar, hade Finland redan år 1856 haft en mycket klen skörd. Men från och med 1862 inträffade en hel följd af dåliga år, och år 1867 drabbades landet af total missväxt, åtföljd at sjukdomar, elände och stor dödlighet bland befolkningen. Bland de institutioner, som under denna period grundades i afsigt att tillföra landtmannanäringen kapitaler förtjena synnerligen att omnämuas Finlands hypoteksförening och Jordbruksbanken. Den sistnämnda har från en ringa början utvecklat sig till den ännu bestående vigtiga anstalt, som numera kallas Föreningsbanken. Med hänseende till Finlande statsrättsliga ställning har årtiondet 1860—70 varit mycket betydelsefullt. Etter att tvenne landtdagar förut under decenniet varit efter särskild kallelse samlade, tillförsäkrade den år 1869 utfärdade landtdagsordningen landet om att hädanefter sådane skulle periodiskt återkomma. På den öfriga lagstiftningens område har en mängd reformer skett. Såsom exempel derå kunna anföras: ny kommunal-lag för landet, ny legostadga, stängselförordning, förordning om jordafsöndring, om näringsfrihet och landthandel m. m. Finlands hela utveckling inom detta gebiet har haft en påfallande likhet med dem som försiggått i Sverige. Skilnaden har egentligen varit den att i förstnämnda land reformerna hafva uppstått, undantagsvis förr — så myntreformen — men i allmänhet något senare än i vårt land. En törändriog inom lagstiftningen, nemligen upphäfvandet af adelns uteslutande rätt att besitta säterijord, har i Finland vidtagits först ett haltt sekel efter det den i Sverige försiggått. Af de till behandling under mötet uppställda många diskussionsämnena, medhunnos endast sju. Det som mest tilldrog sig intresse var frågan om det inflytande den nyanlagda jernvägen mellan Helsingfors och Petersburg komme att utöfva på den finska landtmannanäringen och särskilt på exporten af dess produkter. I sistnämnda hänseende trodde man utsädesrågen, som utgör en af landets vigtigaste utförselartiklar fortfarande skulle exporteras på Stockholm, hvaremot smörexporten skulle vända sig till Ryssland. Genom inrättandet af med is garnerade jernvägswaggoner troddes äfven färsk fisk och mjölk komma att till Petersburg utföras. Ett vid mötet framstäldt förslag om inrättandet af spanmålsupplagsmagasiner ådrog sig upp: märksamhet. Meningen med dem vore att tör minska fluktuationen mellan vinterns och sommarens sädespriser, på det sätt nemligen att egarne till i magasinerna deponerad spanmål erhålla bevis om depositionerna, upptagande varans qvantitet och klassifikation, hvaretter dessa depositionsbevis kunna belånas eller öfvergå till annan egare. Vid anfordran utlemnas sedan åt innehafvaren af depositionsbevis spanmål af den klass, hvarå beviset lyder. Expositionen, som omfattade alla föremål från landthushållningens rikhaltiga område, afgaf ett glädjande intyg om den finska landtmannanäringens framsteg. Såsom någonting sällan förekommande, torde böra omnämnas, att en utställare, assessor C. J. Wikberg, intog ett så framstående rum att sju silfvermedaljer, fem bronsmedaljer och sex mentions honorables blefvo åt honom utdelade. Utom de 700 inlaåndska deltagarne hade äfrven ett stort antal utländingar infunnit sig, men bland dessa synas, märkligt nog, inga hafva varit svenskar. Bland sökande till lektoratet i grekiska och latinska språken vid h. elementarläroverket i Helsingborg befinner sig läraren vid härvarande realgymnasium d:r C. A. Lundberg.