Göteborgsposten – 5 oktober 1870, sida 1

ha ett litet samtal i all vänskap. Jag är ej böjd sör att gå omvägar, som ni vet, och hrad Jag har att säga skall jag säga i klara ord. Först och främst hoppas jag att ni ej till den grad underskattat min iakttagelseförmäga, att ni förmodat att jag ej märkt förhållandet mellan er och miss Charlotte? — Min bäste mr Sheldon, jag — — Här först hvad jag har att säga och gör sedermera era invänningar. Ni behöfver ej vara orolig. Ni skall finna mig mycket lätt att ha att göra med, mr Hawkehurst, alltid förutsatt att ert handlingssätt är hederligt och öppet. — Jag hyser ingen önskan att gå några smygvägar, sade Valentine stolt. Och detta var verkligen sanning. Han ville vara uppriktig, äfven mot mr Sheldon; men den fatala nödrändighet som är den ledande principen i äfventyrarens lif nödgade honom att använda list, — Godt, godt, allt hvad jag begär är uppriktighet, förklarade mr Sheldon. Ni och Charlotte ha blifvit förälskade i hvarandra — af hvad orsak kan j)g ej föreställa mig, såvida man ej kan antaga för gifvet att en ung karl och en ung flicka ej kunna träffis ett dussin gånger utan att tänka på giftermål. Naturligtvis skulle ett giftermål med er, betraktadt från det vanliga sunda förnuftets synpunkt, vara det värsta som kunde hända min hustrus dotter. Hon är en mycket vacker flicka ooh skulle kunna gifta sig med någon mycket rik city-sprätt om jag ville, Men jag vill ej tvinga några af mina city-bekantskaper på