och från denna stad in i midten af Frankrike finnas öfverallt afdelningar af trupper och mobilg ardister, hvilka tyckas samla sig till ett stort läger. Man har gevär och ammunition i öfverflöd, men lider brist på artilleri. Dylikt afskickades dock från Paris, innan detta cernerades. Fästningsverken omkring Lyon äro sedan d. 22 Sept. fullständigt bestyckade med långt skjutande kanoner. Såsom bekant, har de rödas chef Ciuseret Fblifvit häktad med sina anhängare, hvarefter stadens innevånare anslutit sig till provisoriska regeringen i Paris. Den röda flaggan är nedtagen trån stadshuset och tricoloren hissad. Från Paliseau skrefs d. 19 Sept. tilläberlinerbladet Nationalzeitung: I Coulommiers skötos i går 16 civila personer, derför att de efter vårt aftäg skjutit på de qvarblifna trupperna. I riktning mot Fontainebleau till sågo vi i går eftermiddag en by brinna. Densamma hade antändts, derför att äfven der 15 personer — bland dem 3 friskyttar, 2 mariner samt en blodig och blesserad zouav från 3:e regementet, återstoden utgjordes af bönder från trakten — skjutit på en afdelning svarta husarer. De blefvo, sedan de för oss dödat en löjtnant och sårat 2 man, samtliga tillfängatagna och förda till krigsrätten i Corbeil. Redan seln flera dagar tillbaka har ingen post anländt till 3:dje armdens högqvarter, emedan densamma på grund af landtfolkets allt fientligare hållning endast kan befordras om dagarne. Man om alar dylikt alldeles som om det skulle så vara. Ja, man finner slagtandet muntert. Så skrifver en militär från Jouzy vid Metz till Köln. Zeit., att man från en jägarepost sköt på en turco, hvars ena hälf at ansigtet lössköts af en kula. Hans kam rat, som hållit sig gömd bredvid honom, tog den arme satan under armen och släpade bort honom, under det han med båda händer fasthöll den träffade ansigshalfvan. Anblicken häraf vår för de vara alltför lustig, att vi skolat skicka flera kulor efter de astågande. — Brefskrifvaren är dock en fint bildad man med en elegant penna! I preussarnes officiela blad Amtliche Nachrichten fär Elsass skrifves d. 27 Sept: Mellan Bazaine och prins Friedrich Carl ha underhandlingarne om Metz åter npptagits. Under det Bazaine förr fordrade att få aftåga med vapen och krigiska ärebetygelser, begär han nu aftåg för sin arme utan vapen, för att gå till södra Frankrike, och de sårades bortförande ur fästningen. — Svaret löd: att man kan endast gå in på, att marskalken ger sig på nåd och onåd, och såsom ett ultimatum erbjöd prinsen marskalk Bazaine samma vilkor som vid Sedan. Om Bazaine inom 6 veckor icke antager desamma, så skall beskjutningen fortsättas.