synas tro, att tyskarne skola gå med kraft till väga mot Paris, eftersom de skickat generaler till den franska hufvudstaden, för att närvara vid de stundande krigshändelserna. Från Quincy-Segy, utanför Paris, skrefs d. 15 Sept. till samma blad: Allt är öde. Endast i slotten och villorna ha de flyktande egarne qvarlemnat några tjenare, och slott och villor finnas här i mängd. Från ChateauThierry t. ex. far man hela mil igenom en enda trädgård, öfverallt går vägen genom de yppigaste höjder och dalar, längs jernbanan, genom rika vinberg, genom ett paradis — men ett förloradt, ty alla fält och trädgårdar äro öfvergifna, hacka och plog ligga orörda, ingen skorsten ryker, intet vänligt ansigte möter oss, endast ilskna, dystra blickar. Afven 6:te armekåren måste under vägen ha erfarit byinnevånarnes fanatism, ty redan i de närmaste byarne bakom Chateau Thierry fann jag nedbrunna hus, ur hvilka man skjutit på soldaterna. I Meaux tillochmed hölls, just då jag steg af vid gästgifvaregården, ännu en krigsrätt öfver en Pisang-, som gjort sig skyldig härtill. z Hvilken sorglig anblick erbjuda ej alla dessa underbart vackra slott, till det mesta i rnaissancestil, dessa täcka villor, i hvilka parisaren njuter sin sommar! Öfverallt den yppigaste fruktbarhet, öfverallt den bästa smak i anläggningarne, i anordnandet at trädgårdar, boskeer, fontäner, vildhäckar. Det är ett Eden, en blomstertradgärd. Och rosorna glöda, i täta knippor hänga centifolierna från grenarne, georginerna utveckla sin rikaste prakt, granatblomman darrar visserligen redan i nattkylan, men hon är klädd i det herrligaste scharlakan; den vilda vinrankan slingrar sig kring husen och trapporna; drufvan sväller, trädens grenar äro betäckta med de ljufvaste frukter — men ingen fröjdas deråt; sjelfva himmelen är vid dåligt lynne och ger oss mera regn och storm än mildt solsken. Dock, hvartill tjena naturbetraktelser här, hvarest allt talar blott om hat och förstöring! Jag står inför de båda sprängda broarne till Trilports by. Pioniererna komma mig till mötes och föra mig på en byväg till en pontonbro, från hvilken vägen går ötver åkern mot Meaux. Till venster är den stora, vackra chaussbron sprängd; till höger är den höga jernbron till hälften förstörd! I Meaux dystra ansigten. Innevånarne stå i grupper på gatorna. Eudast den 11:te divisionen låg i staden; generalkommandot hade förlagts till Quincy-Segy, derför att man väntade konuugen i Meaux. Några dagars hvila skall följa, för att armeerna skola hinna fram. Jag begagnar denna dag till utflykter i de närgränsande slotten, i hvilka våra officerare skola ha funnit intressanta manuskripter o. dyl. af Plon-Plon (prins Napoleon) och andra. Alla underrättelser från de franska provinserna öfverensstämma i att skildra stämningen derstädes såsom ytterligt förbittrad, sedan man erfarit, huru hänsynslöst Bismarck uppträdt emot den fredssökande Jules Favre. Så skrifver en korresp. från Rouen under d. 21 Sept. till Berl. Tid. följande: Här i Normandiet är befolkningen mera solid och allvarsam, än i någon annan fransk provins; vi inse derför mycket väl, att vi måste böta för, hvad den förra regeringen försummat. Men vi finna äfven, att Tyskland har fått tillräcklig hämnd vid Sedan; intagandet af Paris är för mycket och antyder ett sinnelag hos våra grannar, som aldrig kan leda till någon god samfärdsel. Vilja de derför cke nu vara billiga, utan ästunda att vanhedra oss, då återstår ej något annat, än att kriget föres ännu mera förbittradt än förr; det beror då på, hvem som kan hålla längst ut. Från granndepartementen erfara vi, att staden Chartres börjar förse sig för längre tid med lifsmedel, isynnerhet sådana som kunna hålla sig, såsom mjöl, ris och potatis. I Måndags afton planterades i Beauvais ett frihetsträd i närvaro af prefekten, biskopen och alla myndigheterna. Biskopen välsignade trädet och yttrade: Lätom oss alla önska, att detta träd, symvolen för en förnuftig, moderat och kristlig frihet, må på samma gång vara ett tecken af enighet och sodt förstånd; kommen ihog, att sann frihet endast kan bestå med ordning. Jag har sett troner falla och revolutioner följa på hvarandra i vårt sköna urankrike. Men midt under dessa stora händelser har vår stads befolkning städse visat sig lugn och enig. Jag har redan ofta välsignat eder; jag gör det ånyo i dag, och j veten, att jag gör det af hela min själ. I Fredags var en stark (fransk) kavallerikolonn Chartres; inalles 3,000 man, kyrassierer, dragoner och husarer af flera regementen, hvilka begåfvo sig vill Loirearmeen, som bildas i Tours. Staden Rouen har hittills varit förskonad för ulanerna. Underrattelsen om fiendens ankomst till Mantes var oriktig; och det är troligt, att jernvägsförbindelsen melsan denna stad och Rouen skall bli äterupprättad. Trupper anlända dagligen, stanna här en kort tid och marschera derpå vidare; ingen vet hvarthän. Sålunda ankom ett detachement om 250 man af 93:e linieregementet; de kommo från Caen, stannade här ett par timmar och drogo vidare. Fram mot aftonen anlände 130 lancierer och 111 hästar från Sedan. En bataljon af 19:e linieregementet ligger häri garnison; i går deltog den jemte våra mobilgardister 1 en revy för generalerna Lioux och Estancelin. Bataljonen marscherar härifrån i morgon. Förutom vårt nationalgarde till fots, har staden bestridt utgifterna för en kår beridna nationalgardister, hvilka skola afgå härifrån om ett par dagar, sedan de förenat sig med en afdelning guider till häst, hvilken nyligen bildats i Havre och kommenderas at två unga officerare, söner af stadens främsta män. I Lyon rustar man med ifver. Fästena aro bestyckade med längt skjutande kanoner, och man arbetar starkt på detacherade jordverk. Värtvandet at feivilliga fortgår raskt. Besättningen i fästningen Longwy (vid belgiska gränsen), hvilken förstärkts med flykungar från Sedan. skall d. 21 d:s ha gjort ett DV De LDLDLDLDDeee