såg ner på den unga oskyldiga varelse, som tillfogat henne det värsta onda en qvinna kan tillfoga en annan. Detta passionerade hjerta, som pinades af ett så grymt qval. var benäget för ondt, och idag högg skorpionens svartsjuka sin skarpa tand i dess aldra innersta. Det var ej möjligt för Diana Paget att känna sig vänligt stämd mot den flicka som omedvetet slagit ner hennes drömmars luftslott. — Det har alltid varit så, tänkte Diana. Historien om David och Nathan är en parabel som beständigt illustreras. David är så rik — han är egare af otaliga hjordar; men han är ej nöjd förrän han stulit det enda lilla lam som är den fattige mannens älskling. — Diana, sade miss Halliday, du är så svår att tala med denna morgon, och jag har så mycket att säga dig. — Om ditt besök, eller om mr Hawkekurst? — Om — Yorkshire, svarade Charlotte. — Om Yorkshire! upprepade miss Paget med en suck af lättnad. Jag skall bli mycket glad öfver att höra dina Yorkshirevänner omtalas. Var det ett angenämt besök? — Mycket, angenämt! svarade Charlotte med tonvigt på orden. — Huru sentimental du blifvit, Charlotte! Du har förlorat all din liflighet. — Har jag? och dock är jag lyckligare än jag var då jag reste dit. Hvem tror du att jag träffade i Newball, Di? — Jag har ej ringaste aning derom. Mina begrepp om Yorkshire äro mycket obestämda. Jag föreställer mig innevånarne der som ett slags vildar, ungefär lika de gamla