Frän Utlandet. Det råder ett rörligt lif på krigsskådeplatsen. Talrika franska truppafdelningar ha algätt från Lyon och andra trakter till det belästade lägret i Belfort, hvilket ligger straxt vester om Mulhouse och beherrskar jernvägsförbindelsen med södra Frankrike. Här kan i dagarne väntas en strid mellan de franska trupperna och den tyska armåe, som bryter upp från Strasbourg, qvarlemnande en belägringskår vid Schlettstadt, hvilken fästning, belägen mellan Strasbourg och Belfort, skall krattigt försvaras. Kriget nalkas äfren mer och mer Tours. Förliden Söndag egde redan kavallerifäktningar rum mellan preussare och fransmän vid Bazoches och Antenay i trakten at Orlans. I denna stad står franskt kavalleri, hvilket skall först mota de framryckande preussarne. För ötrigt har man rilvit upp Jernvägen vid Blois mellan Orlans och Tours. Kring sjelfva Paris har strid äfven stått. Den synes hafva sträckt sig d. 23:e och 24:e Sept. kring hela den franska hutvudstaden, hvarför den slutsatsen ligger nära, att den tyska armeen gjort en stor rekognoscering. Det framgår häraf, att tyskarne ingalunda inskränkt sig till att i vester cernera Paris endast med kavalleri, för att afskära kommunikationera. Så heter det, att tyska kolonner visat sig vid Montesson, hvilket ligger nordost om S:t Germain, å den halfö Seinen genom sina svängar här bildar. Dessa kolonner ha beskjutits från fästet Mont Valerien, ehuru afståndet synes vara väl stort. Detta var d. 24:de Sept., men redan dagen förut hade en träffning mellan trupperna egt rum vid Carriöres, som ligger nära Montesson invid Seinen. Fransmännen ha antagligen velat här nindra en öfvergång öfver Seinen. D. 23 d:s stod å:ven en fäktning vid Drancy, som ligger straxt i nordost om fästet Aubervilliers, hvilket tillhör befästningslinien å norra fronten ar Paris. Samma dag stod ätven en strid vid Villejuif, straxt söder om tästet Bicetre, tillhörigt södra f-onten. I nordvest beskötos d. 24 tyska kolonner, framryckande från Orgemont (nordost om Ärgenteuil) af batterier vid Ouen, som ligger straxt söder om S:t Denis. Detta afstånd synes dock vara för stort, hvarför det ar troligt, att beskjutningen försiggått från de befästningar, hvilka